Frozen moment

Jag har fått njuta av massor av underbar gitarrmusik på Crescendo den här onsdagskvällen... Johan Norberg är en helt strålande gitarrist och jag sitter och funderar över varför jag så dras till hans toner... Jag känner mig helt avslappnad, jag lutar mig tillbaka och lyssnar med både öron, hjärta och själ och jag njuter... Jag njuter av att lyssna till en människa som bjuder på sitt musicerande för att han vill spela :-) Han gör verkligen bara det han vill och det med själ och hjärta vilket ger oss som lyssnar en stor delaktighet, trygghet och njutning. Han gör enbart det han vill :-) Så äkta, så varmt och så ärligt....

Han mellansnackar och berättar om sitt "frozen moment" när han fick veta att Esbjörn Svensson gått bort och genast går tankarna till mina "frozen moments"...
Jag minns var jag befann mig och med vilka när jag fick beskedet om att jag kommit in på musikhögskolan, när jag fick veta att farmor dött, när jag fick reda på att Palme mördats, när Twin Tower föll och när jag fick veta att jag blivit faster
Jag tittar på mina "moments" och inser med lätthet att det är stora ögonblick i mitt liv...

Jag får ännu en gång njuta av ett långt samtal med någon som flyttat in i mitt hjärta och orden kommer till mig:

Jag sitter och håller din hand och vi samtalar
och vi gör det i tystnad
Det räcker att bara finnas där tillsammans,
i samma rum, nära, utan skratt, utan lek och utan ord från våra läppar

Känslan att fläta mina fingrar med dina går utanpå alla ord
Känslan att få höra din varma suck av välbehag går utanpå alla ord
Känslan att vara i samma rum, nära, i tystnad går utanpå alla ord

Och ändå samtalar vi om det som hänt oss idag,
om vad jag känt, om det som ligger dig närmast
om det som är tankar om det som ligger bortom nuet

Vi behöver inget säga med ord för vi samtalar i kärlek

Jag längtar i det samtalet.....