Starkt möte

Idag har jag för första gången stött på riktigt påtagligt negativ energi..... Det var en märklig upplevelse....
Personen och jag var i ett rum och pratade och jag berättade om att jag tror på dom positiva vibrationerna... Det blev en kraftig reaktion och jag riktigt kunde ta på den energin som kom emot mig och som eskalerade ju mer hon pratade, ifrågasatte, dömde, förtalade och riktigt spottade ur sig; det är bullshit!
Jag kom på mig själv med att bara se på henne och faktiskt le.... min sköld av att vara i min vortex höll henne borta och det som jag la märke till var att hon hade svårt att se mig i ögonen när hon pratade.... Hon flackade med blicken medan min blick hela tiden var fäst på henne....
Vi bytte samtalsämne för en stund och så plötsligt var hon där igen och ifrågasatte.... då insåg jag att det bara vara att hålla upp min sköld och låta henne vara.... Avstå att säga emot, avstå att gå med i det negativa, avstå att släppa min gard.... Och när hon hade gått så tog hon med sig sin energi och hos mig fanns bara lugnet och det positiva kvar.....

Fick igår höra att en person som jag håller högt för att hela tiden vara i fas med sig själv och sitt inre sagt om mig att jag är en person som aldrig lämnar mitt vortex..... :-) Vilken glädje att få höra det! Jag utstrålar att jag är där och jag ÄR där :-)

Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en.... (Nalle Puh) :-)

Lögner

För vem är lögnen en lögn? För den som ljuger är det ju en stundens sanning och jag kan aldrig veta förrän det blir dags att införliva det som sagts att det var just en lögn.... Och det kan ju ta år och till och med en hel livstid att få reda på....
och om jag aldrig får reda på att det var en lögn, var det verkligen en lögn då.....? Det blev ju min verklighet.....

När en lögn uppdagas så avstår jag numer att gå in och säga att personen är en idiot som ljuger och bli förbannad... Jag håller mina händer högt i luften med handflatorna framåt och säger; han/hon sa och gjorde bara det hon ville....
Jag kan aldrig hålla någon för något... jag är där igen; walk a mile in her/his shoes.....

Någon säger; Jamen, tänk om det skadar dig? Jag säger; när det uppdagas så väljer jag att se det för vad det är och tar situationen därifrån.... Jag har rent mjöl i påsen och mår bra..... till skillnad ifrån den som ljög.... eller också mår den också bra för den har lärt sig att leva med att ljuga....
Jag vet av erfarenheter att lögner drar mig bara ner ännu mer i skiten och även om sanningar kan vara fantastiskt jobbiga att framföra så är det den enda rätta vägen.... i alla fall för mig...

"You are who you make people think you are".... visst, så länge du håller dig på avstånd ifrån dom du säger det till... ljuger du om vad du t ex gör på dina resor utomlands eller i en annan svensk stad så kan ingen kolla och då kan du vara precis den du framställer dig som.... och när sanningen kommer fram så gäller det att krypa undan själv för då blir devisen "You are who you make people think you are" ett hårt slag i ansiktet....
Att utge sig för att vara någon annan än den man är och dra det långt kommer att avslöjas förr eller senare och om "senare" känns bättre, sure, håll på och ljug.....

Jag har testat att "skarva" allt jag säger under ett par timmar och det är otroligt jobbig att komma ihåg vad jag har sagt för jag behöver ju hela tiden minnas vad jag sa om en viss sak och sen fortsätta att säga samma sak för annars kommer det att märkas att jag ljuger.... lögnaren behöver ha det allra bästa minnet...

Sanningen är en färsk vara....

Se filmen "The invention of lying"....

Det jag vet det vet jag....

Jag kan aldrig bli ovetandes om det jag en gång fått veta..... dvs om jag får leva livet som det är tänkt...
All information som jag tar in kommer alltid att stanna i mitt huvud och hur gärna jag än vill det så kan jag aldrig bli av med det jag vet.... Inget ältande i världen kan sudda ut vetskap....
Jag vet att jag har bett människor att avstå från att berätta saker för mig just för att jag vill vara ovetandes.... måhända någon sorts flykt ifrån vetskapen eller också bara en omtanke om mig själv....

Och hur kan jag veta att just det den här personen säger till mig är det jag ska och bör veta? Varför berättar människor saker för varandra? Varför berättar vi saker om andra människor till varandra? Jag vill egentligen bara veta och höra om människan jag talar med för stunden... och vad är det jag vill veta?

När jag funderar runt det här så inser jag ännu mer vikten av att lägga fokus på det som jag vill ha i mitt liv... På det som är bra för mig att veta och på det som jag vill veta som jag mår bra av ... och det jag vet som jag helst vill avstå från att veta får jag stoppa undan.... eller nej, förresten, jag behöver bara fokusera på det som jag vill veta så löser sig resten! Det är såå enkelt... :-)
Get into the vortex and milk it out! :-)

Det jag vet det vet jag och det är det enda jag vet....

En ängel....

Jag har fått hålla en ängel i min famn idag....
Han har tittat på mig med sina fantastiska ögon, han har sjungit, han har skrattat, han har varit där med sitt stora, öppna, rena hjärta, sin lycka och sin nyfikenhet..... Han har varit i drömmarnas land där han legat i min famn och han har varit trygg....
Han är en bit av mig och jag känner det så tydligt när jag får hålla denna ängel som bestämt sig för att komma hit till jorden och vara en del av mitt liv och jag är så tacksam, vilken gåva :-)
Att se hans föräldrar stråla av lycka när han ler mot dom, att se far- och morföräldrar bli enade i sin trygghetsring runtom honom och att veta att jag från och med idag är hans fadder och får bli en vägvisare i hans liv, det är lycka :-)

Framförde sången för första gången idag:
Genom ett barns ögon vill jag se, med ett rent hjärta kan det ske
Genom ett barns ögon vill jag se, så ren, oskuldsfull, jag ser

Helt oförstörd och vacker som
den tanke som nu till mig kom
Så full av liv och nyfikenhet

Jag ser ett ljus nånstans djupt där i mitt inre
Ögat i stormens mitt där har jag min ro
Där vill jag se

Genom ett barns ögon vill jag se, allt jag tänkt och känner kan jag nå
Genom ett barns ögon vill jag se, fridspalats; där kan jag få gå

Som vattnet i en källa klart
Det speglar solljus uppenbart
Kristaller gnistrar, visar min väg…..
Där vill jag se

Inget, absolut inget, kan störa oss två och den värld vi delar när han ligger och sover i min famn.... Där finns bara gränslös renhet, gränslös energi, gränslös frid och gränslös kärlek.....

Tack, lilla ängel, för att du vill dela ditt liv med mig.....

En kanal....

Jag sitter i goda samtal med öppna människor där jag helt plötsligt kan höra mig själv sitta och säga ord som är direkt riktade till personen jag pratar med... Verkligen direkt, som att dom är specialskrivna för personen framför mig... Jag hör att jag säger mina ord och dom kommer, för mig, helt överraskande över mina läppar.... När jag hör mig själv prata så känns det som att jag riktar allt fokus på personen framför mig och orden bara rinner ur mig tillsammans med en massa god energi och kloka ord...
Har upplevt att jag själv efteråt har fått tänka efter vad jag sagt och orden har då även varit direkt riktade till mig själv....
Känns som att någon annan talar genom mig..... energin....
Upplevde det tydligt när jag hälsade på en väninnan för ett par veckor sen och har upplevt det två gånger idag.... Det är en stark känsla och jag säger bara det jag ska s a s.... när det är sagt så är det färdigpratat för min del....
Jag upplever att det ska sägas nu och att jag ska säga precis det jag säger...

Samma känsla dyker emellanåt upp i det jag skriver.... skrev färdigt sångtexten "Genom ett barns ögon vill jag se" på fem minuter och jag bara skrev orden... Vid ett par tillfällen när jag kommunicerat via mail har fingrarna fullkomligt sprungit över tangenterna och jag har behövt läsa om vad jag skrivit för jag har knappt hunnit med att förstå vad jag skrivit....
I mitt bloggande finns det också med då och då.... det bara flödar ord....

Jag är ibland i samma känsla när jag sjunger.... jag bara sjunger, orden finns på plats, tonerna sitter precis där jag vill att dom ska sitta, jag är fullkomligt avslappnad och jag står och lyssnar på mig själv utanför mig själv....

Energin flödar över mina läppar, genom mina fingrar och genom min sång....
Jag är bara en kanal...... en kanal där jag öppnat slussarna och energin får flöda fritt genom öppna slussportar.....

Allt... allt är energi...

Balans

Det pratas mycket om att vara i balans, att hitta balansen i livet, att ha kontroll så att allt är i balans.... Det här är den mentala balansen och tittar jag på den fysiska så kan jag lätt se likheter.

"Labyrinten i mitt inneröra känner av accelerarion av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft"
När jag styr mina tankar åt det positiva hållet så håller jag ofta huvudet högt och min kropp rak och jag utstrålar energi. Jag känner mig fri i tanken, andas djupt och känner mig lätt, jag dras upp mot himlen.
När det negativa tar över sänker jag mitt huvud, böjer min kropp och släpper ingen energi eftersom jag ingen har. Jag känner mig låst i tanken, kippar efter andan och kroppen är tung. Accelerationen i huvudet blir automatiskt tyngre när jag sitter och vaggar.... Jag dras ner mot jorden....

"Tryck mot huden hjälper till att hålla balansen".....Människan är beroende av närhet och dom flesta av oss längtar efter hud mot hud på ena eller andra sättet. Det kan räcka med att ha ett husdjur som jag ofta kelar med. Jag vet själv att när jag upplever mänsklig närhet så reagerar min kropp som om jag flyttades utanför den. Min hud är så känslig så jag känner minsta lilla beröring, kan t o m känna ickeberöring genom energin från en annan människa. Sensorerna är fantastiska! Leker med tanken att ju mer dom får beröring ju mer receptiva blir dom...
Jag tycker om att ta på människor när jag pratar med dom, bara lätt beröring och det gör något både med mig och personen jag pratar med. Vet också att om du håller i en människa du grälar med så slutar man ganska omgående med det, beröringen tar överhand... min känsel talar till mig utan att säga något....
Mer kramar och beröring åt oss alla önskar jag mig.... :-)

"Seende märker att de genast får svårt med balansen om de täcker för ögonen"
Mina ögon är en stor tillgång och jag är tacksam för att jag kan se. Jag tror på att omge mig med saker som jag tycker om och som är vackra i mina ögon. Samma sak med personer; dom som jag drar till mig är alltid vackra i mina ögon. Det vackra gör mig lätt till sinne och jag mår bra.
När jag blundar så händer ju något med balansen och jag går in i en annan värld. Funderar ofta på vilken av världarna, seende eller blundande, som är min verklighet..... Jag kan utföra så mycket mer när jag blundar..... varför blir det en begränsning när jag tittar?
När jag ser har jag perspektiv till allting runtomkring mig och jag tar in intryck eller lämnar utanför när jag rör mig. Jag har en naturlig balans i det jag ska ta in för att hålla balansen....

Hitta balansen...? Den finns där när jag bara låter kroppen göra sitt och när jag går den väg som mitt inre säger till mig... min vilja och önskan styr min balans, för det enda mitt ickefysiska jag och mitt fysiska jag vill är att må bra och lyssnar jag till deras signaler så är min balans perfekt .... :-)

Fokusbyte....

Jag får hjälp, genom min väninnas kommentarer, med att inse att jag själv gör det som jag säger åt andra att ändra och det känns så skönt! Jag behöver också dom där puttningarna i rätt riktning för att kunna gå vidare och njuta av mitt liv till fullo och att alltid återvända till stormens öga.... Vi hjälper alla varandra till nya insikter.....
Jag har lagt fokus på fel ställe och dragits ur stormens öga och jag behövde hjälp med att få veta varför jag gjort det och jag bad om att få veta och fick det från oväntat håll.... så fungerar lagen om attraktion..... önska, släpp tanken och strunta i hur och var i stormens öga....

Det handlar om att lägga fokus på det jag förändra istället för att fastna där jag inget kan göra.... som att stånga mig blodig om och om igen och till vilken nytta?!
När jag har människor omkring mig som gör, säger eller skriver saker som jag retar mig på så tar jag ett djupt andetag och gör mig en bild av den personen i sitt allra bästa kärleksfulla jag, sådan som jag vill att personen ska vara när den ger mig sina kommentarer. Personen i fråga kommer att bli något helt annat för mig och känslan av irritation vänds till att bli ett leende på läpparna nästa gång jag hör eller läser något från den personen. Det är en magisk förändring och det handlar enbart om att lägga fokus på det jag vill ha i mitt liv istället för tvärtom.
Ju mer jag ger det negativa fokus och energi ju mer av det får jag så jag väljer tvärtom! Och det är att lära mig under vägens gång...och att välja stormens öga gång på gång på gång....

Best friend....

Vi träffades, vi trivdes tillsammans, vi samtalade, vi ville träffas, vi var vänner och jag fick ett hjärta med inskriptionen "Best friend"..... vi träffades mindre, vi umgicks, vi pratade, träffades emellanåt, gled isär och hjärtat fick hänga kvar på min nyckelknippa..... vi kom att ifrågasätta varandras tankar, vi slutade träffas, vi slutade umgås, jag stängde ute och blev i min tur utestängd och jag plockade bort hjärtat från min nyckelknippa som jag alltid bär med mig .....
Nu är allt bara ett minne och hjärtat med inskriptionen ligger på mitt skrivbord och jag undrar vad jag ska göra med det.... "best friend"...... En vänskap ristad i metall som ingen vänskap är.....
Känslan är märklig och jag hänger kvar i frågornas rum och stannar nog ett tag till där för att slänga ur mig ytterligare frågor.... Jag stannar tills jag vet att jag gjort mig av med alla mina frågor.... Jag stannar tills jag innerst inne vet att jag får lämna mina frågor obesvarade och att känslan runt det är ok och befriande...
Minnet av vår korta vänskap kommer alltid att finna hos mig och det vi upplevde kommer alltid att vara en del av mitt liv eftersom det blev till just upplevelser, som blev till erfarenheter som samlat blir det som är mitt liv...

Metallhjärtat ligger kvar på mitt skrivbord och påminner mig om dom obesvarade frågorna.....

I nattens sena timma så kan jag i lugn och ro samla mina tankar och jag lyssnar på det som kommer att bli en av sångerna på min platta... Det här lugnet vill jag vara i på dagtid också och jag vill vara i den här känslan i fullt dagsljus och jag kommer att vara det... Jag vill helst av allt vara mitt i stormens öga, precis i centrum av det för där är det lugnt, så stilla och lugnt att inget kan mäta sig med det.... där vill jag vara både med mitt fysiska och mitt ickefysiska jag.... med hela mig på en och samma gång...
Jag kan bara komma dit när jag lägger fullt fokus på mig själv och när jag väljer att vara i det.... jag väljer hela tiden själv hur jag vill att mitt liv ska vara och den känslan, och att jag har makten att göra mitt liv till vad det blir, är någonting stort, mäktigt, härligt och underbart. När jag hittar dit så kommer människor att dras in i samma vibration och känsla, dom som vill vara där kommer att vara där och jag välkomnar med öppet hjärta och bjuder in till samvaro i min energi och vi delar det som finns där ....
Andra väljer en annan vibration... Andra väljer att ge mig ett hjärta med inskriptionen "Best friend" och väljer sen en vibration långt från min.....

Metallhjärtat ligger kvar på mitt skrivbord och påminner mig om dom obesvarade frågorna..... och jag är helt ok med den känslan för jag har valt en annan vibration där jag mår som allra bäst och där alla mina frågor är besvarade.... frågorna blir till vackra små blommor som står i en vas i ett rum som ingen har sett....

Hemma igen

Jag har landat hemma igen, i min vackra lägenhet, i det som är mitt hem, i det som är min stad, i det som är mitt land, i det som är jag..... Allt landar i mig själv till syvens och sist.... Allt..... så länge jag är ett med mig själv så har och är jag allt.... då är jag mitt i virvelvindens öga, mitt i det yttersta lugnet....

Dom senaste två dygnen har bestått av att resa, att förflytta mig via, båt, bil, flygplan och till fots och det känns i kroppen nu... Den känns nästan som lite utanför sig själv.... en kropp som jag kan lägga åt sidan som får bli kvitt sitt lock för öronen, sitt lite halvt illamående, sitt ena stunden trötta och andra pigga, sina hostningar, sina nysningar och allt det andra... :-) Jetlag....
Känns lite märkligt att vara hemma igen och ändå har jag svårt att sätta ord på hur det känns, jag är ju bara hemma igen med allt gott det innebär och att jag nu vet att mitt liv kan fortsätta att vara så underbart till fullo även i det som är resten av mitt liv, DEN känslan är riktigt härlig :-)

Tankar som surrat idag så här på den sista resdagen har rört sig om vänskap, återigen vad tid är, ett barn, ärlighet i kommunikation, tacksamhet, framtidstro, lust och längtan, kreativitet, andlighet, kärlek och glädje.....
Jag är bara tacksam för det jag fått uppleva och längtar efter vad det ska ge i frontvattnet vartefter :-)

Får uppleva hur det är att bara bli utestängd från att nå fram med kommunikation.... oerhört intressant både från mitt och den andres perspektiv. Att jag söker kontakt på alla möjliga sätt och liksom bara fortsätter i tron att jag verkligen ska få kontakt och då enbart för att avsluta kontakten.... Att den andre personen ju garanterat ser att jag pockar på uppmärksamhet och vill nå fram och ändå väljer att stänga öron, ögon och känslor och bara ignorera..... Det enda jag går till är rädsla..... Knappast för min del men hos den andre personen.... rädd för mötet, rädd för sanningen, rädd för sig själv, rädd för känslorna.... och det går att stänga av och stänga ute... i alla fall stänga av, det har jag gjort ett par gånger men stänga ute är en annan sak.....

"Genom ett barns ögon vill jag se" börjar ta form.... glädje! :-)

Fredag

Har upplevt en helt fantastisk dag pa Half Moon Cay, Bahamas, som ar rederiets egna o! Vilken strand, vilken sand och vilket vatten! Allt finns kvar pa min nathinna och i mitt minne och det ar t o m sa att jag avstar att beskriva mer hur jag har upplevt det... det far bara vara :-)
Vi har kollat efter delfiner hela dagen och an sa lange lyser dom med sin franvaro nar nu fartyget tar oss tillbaka till fastlandet och Fort Lauderdale. Vi kommer att stanna dar i morgon och det kanns bra att ha en dag till innan vi borjar bekanta oss med flygplan och flygplatser igen.

Marklig kansla att resan borjar ga mot sitt slut och vi sager alla att det verkligen kanns som att resan varit helt perfekt pa alla satt och att nu nar vi behover borja packa sa kanns det ocksa ok och det tyder pa att vi ar precis i det vi ska vara.

Ikvall vantar middag i en, for oss, ny restaurang och da med besattningens egna underhallning som krydda pa moset, ser jag fram emot :-)

Nasta gang jag bloggar sa har prickarna hittat dit dom ska igen ;-)

Torsdag

Har precis avslutat det sista seminariet med Esther och Jerry Hicks och det ar massor av intryck att smalta och just nu kanns det som att jag har lyssnat till sa mycket visdom och fatt sa manga aha-upplevelser att jag nastan glomt dom alla... det sagt med ett leende :-) Det ar gott att dela resan med dom jag gor for vi pratar, ventilerar, samtalar och disukussar nar andan faller pa... just nu har jag valt att ga at sidan lite for att helt enkelt reflektera lite...
Det har varit manga intressanta fragor som har kommit upp och ur vartenda ett av dom svar fragaren har fatt sa har jag fatt svar pa mina fragor, fantastiskt! Alla far vi personliga svar aven om svaret ar fysiskt riktat till den som fragat...

Det sista i seminariet handlade om tacksamhet och att om jag alltid kan ha och leva i kanslan av tacksamhet sa lever jag i LoA. Upplevelsen att vara i ett rum tillsammans med flera hundra personer som har samma nyfikenhet som jag, och som har kommit olika langt i sina funderingar, kanslor och tankar runt LoA, ar bara den latt magisk... det frigors sa enormt mycket energi och vi ar oppna i sinnet for det som kommar skall...
Mina funderingar runt mannen Jesus har poppat upp mer och mer och jag kanner mig nyfiken pa att lasa mer om honom som en man som utovade healing med sin energi och som bara genom att vara i fullstandig kontakt med sin energi helade manniskor som bara rorde vid hans mantel och det for att dom trodde att dom skulle bli helade... Det enda han gjorde var att vara i fullstandig kontakt med sig sjalv och sin energi... sa coolt! Vi kan alla vara i sann kontakt med oss sjalva och var energi och det finns inga mirakel eller mastare, det finns bara det vi sjalva ar... och det ar annu coolare!

I morgon vantar Bahamas och en heldag pa stranden och pa lordag ar vi tillbaka i Florida for att sen borja resan hemat pa sondag.

Klockan gar och jag finns och lever bara i nuet utan tid.... I min varld.... ;-)

Onsdag

Idag har jag sett en val! Vilken grej! Den visade sig tre ganger med att hoppa upp ovanfor ytan och sen slanga sig ner i havet igen... sa fantastiskt maktigt!
Manniskan ar verkligen liten i jamforelse med det enormt stora, vackra, maktiga universum vi lever i....
For att fylla pa med naturupplevelser sa tog vi oss till en av stranderna pa S:t Thomas pa U.S Virgin Island.... vilken strand och vilket vatten! Fargerna i vattnet gar i turkost och ljusblatt och ar sa salt sa att vi alla flot upp som korkar och kunde ligga och flyta utan rora en enda fena... och sa den perfekta temperaturen pa vattnet i kombination med lufttemperaturen.

Mina vanner fick se aloeveravaxten och genast akte ett blad av och den lakande vatskan anvandes genast pa deras kroppar. Jag forstar att det ar som att hitta diamanter och dom har gnkistrade och var stora. Harligt att fa vara i deras glada energi nar dom delade fortjusningen over den. Odlorna gjorde oss sallskap och sag ut att trivas bland palmerna och sanden.

Befolkningen pa on ar sa serviceinriktade sa jag kanner mig sa fantastiskt valkommen och dom fixar och styr och det ar taxi hit och dit och dom staller upp nar vi fragar om nat och ar alltid glada och trevliga och vi har lagt marke till att manniskorna pa dom har oarna tar det luuuugnt i livet. Det kanns som att dom har frid, lugn och ro bade till sinne och tempot utanfor kroppen och vi dras med i det och bara njuter av lugnet.

Vi var pa stand-up igar och vi skrattade sa att tararna rann och det har vi fortsatt med idag och det ar sa gott att skratta i goda vanners lag :-) En av matgasterna sa idag: "Please, don't stop! And whatever you did ore ate on that island I wish I had been with you and done the same!" Harligt!

Gungar ratt rejalt pa skeppet ikvall nar vi drar vidare mot Bahamas sa det far nog bli en tidig kvall i hytten, basta medlet mot lite tendens av sjosjuka ar lite somn och en att sjunga lite faktiskt ;-) Trodde faktiskt att vi bara skulle cruisa i lugnt vatten men na.... ;-)

Det har ar en resa bade for utsidan och insidan och det ar en alldeles lagom mix vilket gor mig glad :-)
Vi ar i det vi vill vara i och det for oss bara narmare oss sjalva och relationen mellan mig och mig ar den allra viktigaste...

Tisdag

Det ar harligt och roligt att lasa era inlagg pa min blogg och speciellt nar jag forstar att det ar uteblivna prickar som "staller till" det ;-) Tank vad ett par sma prickar kan tillfora! Roligt :-)

Tittar just nu ut over ett sagolikt vackert San Juan i Puerto Rico... Fartyget la till vid lunchtid och vi fick en fin guidening in av kaptenen och snacka om precision nar han lagger till, det handlar om decimetrar for att komma ratt in till piren.
Jag valde att stanna om bord och ligga vid poolen idag eftersom jag fortfarande dras med min snuva (aven om jag igar fick hjalp med att "tanka" bort den) sa i morgon ar jag frisk igen!
Det har varit en eftermiddag med manga skratt eftersom jag till min lilla forvaning fick sallskap av ganget som bestamde sig for att folja mitt exempel och stanna pa baten, det var lite knoligt att ta sig till beachen tror jag minsann... ;-) sa det blev Yatzy, bad i poolen och lagom med solbranna och goda samtal igen.

Vet att jag sagt det tidigare att den har kanslan av att alla ombord, dom flesta i alla fall, ocksa ar har for "Law of attraction"-sessions, gor att stamningen ar sa harlig och oppen i energin. Alla samtal kan fortsatta dar vi slutade senast och bara lyftas vidare och alla vet vad vi pratar om for vi ar i samma kansla.

Formiddagens session med Esther och Jerry Hicks gav mig annu fler svar pa fragor och annu mer bekraftelse pa att valja att leva i LoA ar enkelt, sa enkelt sa att det kan upplevas som svart... Det ar en oerhord kansla av power att fa tillgang till kunskapen om LoA och hur att applicera den i mitt liv och det enda jag kan gora, har jag forstatt mer och mer, ar att vara i den och sa far manniskor komma till mig om dom vill veta... Jag kan aldrig "undervisa" nagon som inget vill veta och jag kan bara halla mig i LoA och leva som jag lar, DA, kommer manniskor att undra och bli nyfikna och jag drar till mig dom som ska vara i min vibration....
Jag ar fyren i mitt liv, jag ar fyren i mitt liv....

Min telefon lever fortfarande sitt eget liv och valjer omsorgsfullt vilka sms som ska ga ivag och det ar intressant... Dessutom ar klockan precis hit och dit fortfarande vilket fortfarande ar befriande... haha! Tid, vad ar det??

Nu vantar annu ett besok i den fantastiska bufferestaurangen och i morgon besoker vi St Thomas. Jetlagen har antligen borjat lagga sig och vi far till dygnet i kroppen sa att det kanns naturligt.

Om jag langtar hem? Na, eftersom jag lever in present time sa finns ju bara nu... Daremot kan jag ha en go kansla av att vad harligt det ska bli att traffa alla nar jag kommer hem och dessutom fa pussa pa min alskade nos!

Mandag

Har dragit till mig en rejal forkylning men jag valjer att lata den vara dar den ar och bara njuta av tiden har.
Appropa tid sa har min klocka pa telefonen spunk och byter siffror hursomhelst och narsomhelst vilket aterigen far mig att le eftersom jag sa mycket funderat over vad tid ar.... just nu hoppar siffrorna fram och tillbaka och jag ar ju anda har mitt i nuet och siffrorna spelar ingen roll! Absolut ingen roll, alltsa ar tid en illusion och det jag lever i ar nuet och klarar mig oavsett siffrorna pa displayen...
Fick just veta av en amerikansk dam att det beror pa sateliterna.....

Tillbringa ett gang timmar pa on Grand Turk med ett fantastiskt badvatten och gudomlig sand och jag har badat hur mycket som helst, helt ljuvligt! Solen holl sig bakom molnen idag och just nu sa inser jag att det var ett klokt onskemal for min nordiska kropp for det branner bra har och dar pa den nu och jag kan ju bara forestalla mig hur det hade kants om jag legat och brassat direkt under den karibiska solen mitt pa dagen.... ojoj...
Haftig kansla att solen star nastan rakt upp pa himmelen ocksa ;-)
Har sagt till mig sjalv flera ganger att det har ar en fantastisk upplevelse!

Vara samtal som pagar mer eller mindre hela tiden ar fantastiskt utvecklande och det ar sa skont att bara kunna fraga och diskurssa och fa vaxa...

Sondag

Vi ar fyra tjejer i en liten hytt med en lite toalett och dusch och det funkar hur bra som helst. Blir lite som att ga i ett sant dar gammalt labyrintspel som jag hade pa 70-talet, ett sant dar med en metallkula som skulle ta sig fram forbi en massa hal for att till slut hamna i sluthalet, sa fungerar det i hytten, den ena flyttar sig mellan sangarna medan den andre passerar och den tredje oppnar dorren osv :-)
Alla tar det lugnt, vantar pa sin tur och alla blir fardiga i tid till frukost...DET kallar jag samarbete!

Dom seminarier jag upplevt har gett mig svar pa alla mina fragor och det kanns som att Esther som framfor budskapet har varit och kollat in just mina fragor for jag far direkta svar pa fragor jag stallt under dom senaste tva aren, otroligt fascinerande. Det gar till sa att en person valjs ut for att stalla sin fraga som alla far hora och sa blir det ett allmant svar... som en masterclass... Alla som ar i rummet har koll pa "spraket" som talas med termer som ror sig inom "Law of attraction" och det kanns att energin ar samlad.... riktigt cool kansla.

Det ar middag med formal dresscode vilket innebar att vi alla klar upp oss till tanderna med nylonstrumpor, klanningar, finskor och sminkar oss. Nar vi val sitter vid vart bord sa undrar jag lite varfor.... ar det for att servitorerna ska ha nat att vila sina ogon pa eller vad? Visserligen harligt med fina klader men.....
Blir en till san kvall pa torsdag da vi ocksa ar pa havet hela dagen.

Upplevt en helt gudomlig solnedgang fran dack pa baten och den gar snabbt har i Karibien... ;-)

Lite resedagbok....

Hittat till internetcafet pa baten och har blir det till att klara mig utan bokstaverna med prickar pa... :-)
Blir lite resedagbok....

Fredag
Flyplatser ar en plats dar manniskor har ett enda fokus: jag vill till en annan plats! Att sitta och jobba pa en flygplats dar manniskor alltid ar pa vag utom just jag... kanslan blir att jag sitter fast... nada, jag ska ocksa ivag :-)

Det ar som en pjas: mannnen och kvinnorna i passkontrollerna upprepar samma fraser om och om igen, dock utan inlevelse, samma rorelser aterkommer, samma leende vid exakt samma tidpunkt; hava en nice flight!
Ny scen; manniskor sitter hogvis i vanthallen och pa given signal reser sig alla och manniskoormen ror sig slingrande mot gaten, ingen ifragasatter och alla har ett gemensamt mal: jag vill med planet!

Det piper varje gang jag gar igenom metalldetektorn och jag blir bodysearched varje gang. Tror det ar skorna som drar till sig detektorn. I Frankfurt tog dom en av min mina bocker och kollade efter explosiva amnen (jo, det ar sant!) Dom gjorde det med ett leende; It's just rutine....;-)

Flygplansstolarna ar gjorda for korta, sma o smala manniskor.... O for mig och alla andra... blir lite olika bekvamt bara under resan till Philadelphia som tar 9 timmar...

Att "fa komma in" i USA ar intressant... manga kontroller, mycket vantan och ett sant koande. (haha, vad roligt det ordet blev utan prickar pa oet!)
Tva applen i ett av vara bagage snokades upp av en arbetande sot liten drever, vilket resulterade i att vi alla fyra fick ga pa "declare" med annu fler koer och mer vantan... For ett rott och ett gront apple som bara ville gora en resa fran Sverige till USA... ;-)

Lordag
Jag har sovit skavfotters med min vaninna och det var lange sen kan jag saga som jag sov pa det sattet. Drar mig till minnes i scouterna som senast... Mysig kansla :-)

Att kliva ut i morse var som att mota den perfekta svenska sommardagen med bla himmel, nagra molntussar, sol och lite lagom med vind och efter frukost antrade vi poolkanten och det marks nu ikvall nar vi ar kraftigt roda allihop, harligt! Josses, vad solen tar....

Fartyget ar verkligen lyx med hur manga som helst i crewn, allt ifran den store mannen som tar hand om vara vaskor nar vi kommer till baten till han som trycker pa hissknappen at oss och alla ar vanliga och trevliga :-)
Piooler, musiker, mat, drinkar, spa, solstolar, affarer mm moter mig nar jag kollar in skeppet. All mat har jag betalt for sa narhelst jag vill sa kan jag njuta av den goda maten och farska frukten.

Har for forsta gangen fatt uppleva Jerry och Esther Hicks o "Abraham" och det var en mycket intressant upplevelse.... Lite hallelujastamning, vilket forvanade mit lite, vilket fick mig att fundera over religion, vilket resulterade i manga goa samtal.
Sa skont att vara med manniskor som ar i samma tank som jag! Behover aldrig forklara varfor jag fragar elelr hur jag tanker.... jag kan bara vara och fraga och diskursa...

Mitt resesallskap ar det basta jag kunnat fa! :-)

Upplevde en helt fantastisk dag igår på 100% oktan :-) fick lyssna till klättraren Fredrik Sträng, vilken kille! Snacka om att välja att göra det man vill, han klättrar, bestiger berg efter berg o söker ständigt nya utmaningar.
Tobbe Trollkarl visade oss hur vi kan använda kroppsspråket till vår fördel o idag har jag faktiskt tagit i hand på ett nytt o medvetet sätt :-)
Thomas Gustafsson pratade om fokus o det var en väldigt speciell känsla när han visade upp sina OS-medaljer... Så mäktigt o magiskt...
O vilket fokus den mannen kunde uppbringa i sin mest aktiva tid, imponerande.

"Du vann idag!" Det skrev en av cheferna till mig efter min energiboost som jag höll i o det kändes jättehärligt o nu vet dom äntligen hur jag jobbar o vad jag har att erbjuda :-) Alla Kan Sjunga!

Har ikväll äntligen fått träffa min goda vän som jag bara chattat o pratat i telefon med, ett härligt möte, en varm kram o så kändes det så bra! Fantastiskt att kunna skapa en relation på det sätt vi gjort o så känns det så rätt när vi ses :-)
just nu fixas det med kläder, väskor, incheckning via datorn, samtalas om bil i morgon bitti o det ligger förväntan i luften o det känns mysigt :-)
Jag har klart minst resväska! No surprise.... ;-)

Herkules är en fantastiskt vacker dalmatiner... :-)

Jag finns här....

Jag får känslan att jag upplevs som obekväm när jag säger vad jag känner och upplever i en relation..... Jag är ärlig så snart jag känner att personen börjar hålla sig på sin kant, svarar annorlunda och undviker nära kontakt. Då är jag där och säger vad jag upplever och personen ifråga ger mig ingen feedback på det utan önskar mig bara en bra dag.... Oerhört intressant....

Jag säger hur jag uppfattar min sanning och det blir en obekväm känsla i den andres sanning och då stängs jag ute genom ickehandlingar från den personen. Jag skulle mycket mer uppskatta rak kommunikation, önska att personen också sa vad den känner och upplever istället för att bara bli utfasad utan några som helst ord.....

Sanningen är tydligen något jobbigt eftersom personen avstår från att säga hur den upplever vår relation.... Det behövs lite kurage för att högt och tydligt säga vad jag känner och upplever oavsett vad följden blir....
Jag har lärt mig att hantera dom här situationerna och jag låter människor vara som dom är och går vidare genom att själv göra ett avslut och lämna öppet till personen att när den vill ha kontakt med mig så finns jag här.....

Det kan ju också funderas över; jag finns här.... Innebär det att jag lägger mig platt, ställer mig i kö och står på väntelista ? Och vad gör det med mig som personen att alltid finnas där när det passar en annan persons liv och sanning...?

Jag finns här...... Ja, det gör jag! :-)

Tisdag

I morse fick jag vara med om ett möte som var helt strålande! Jag har nog precis dragit igång det största projektet jag någonsin gjort med mediabevakning från start till mål... känns så kul! Det handlar om att göra ett körslaget live i Norrköping och det kommer att bli av! snart....... :-)

Tog bilen till Sthlm i strålande solsken och njöt av resan hit.... Lyssnade på en av pappas föreställningar och träffade en gammal elev i samband med det.... Han har en härlig scennärvaro och en diktion man sällan hör nu....

Ett möte på BETA inför mitt elddop i morgon hann jag också med och fick se min introduktion, låt och bilder som ska ge en känsla av glöd och det är så häftigt! Jag ser fram emot i morgon och jag kan bara göra det jag gör och det jag vet att jag kan och ha kul :-) Chefen är lite småstressad tror jag för jag säger hela tiden; Jag kör ba'! Och det kommer jag att göra :-)

Har tillbringat kvällen med pappa och lotsat honom genom Facebookvärlden och bloggvärlden... är så glad att han tagit till sig datorn och vill vara ute i den världen.....

Jag har fått ett nytt smeknamn som jag tycker mycket om..... :-)

Resfeber

Jag har lite resfeber! Sällan det inträffar eftersom jag är en lugn person som tror att allt ordnar sig och att allt blir som det ska och när jag skriver det så funderar jag på varför dom ska ta ut varandra; resfeber - lugn allt ordnar sig..... ? :-)
Resfeber är ju bara en förhöjning av spänning, lust och längtan och det är härligt. Kan bli lite distraherande också; stod i affären och skulle betala och letade febrilt efter min plånbok utan framgång tills jag insåg att jag hade den i handen.... haha!
Har i en veckas tid gått och tänkt att jag ska hämta upp resväskan från källaren och börja småpacka och jag tänker fortfarande ;-) Känner ju mig själv....

Att förbereda mig för resan känns som en bit i att resan blir den härliga upplevelse det kommer att bli. Min goda vän ringer och checkar av med både det ena och det andra och fixar och styr och jag bara svarar och ler; jag åker verkligen räkmacka i resförberedelserna! Jag ska vara i Göteborg på torsdag kväll, det är det enda jag vet sen hänger jag bara med! Lyx!

Längtan är en härlig och underbart frustrerande känsla både när det gäller att längta till människor och upplevelser. Den får vara där och den gör mig glad och jag snurrar ett varv där jag går på den isiga trottoaren, sträcker ut armarna och vänder näsan mot solen och hela jag ler :-)
Att få ha med lite av den känslan varje dag det är något jag önskar....

Min fantastiskt goe brorson fick fylla på mina längtankänslor igår. Vilken otrolig kärlek jag kände både till min bror och hans son, det bara flödade av energi!. Jag lämnade dom med känslan av längtan, tog ett djupt andetag på deras trapp och åkte sen hemåt. Glad att jag fick med mig några härliga fotografier som ger mig lyckokänslan :-) Och det är bara känslor av lycka ....

Hur skulle det vara att aldrig få eller kunna längta.....?

Flykt....

Vi människor är experter på att fly... Vi hittar på ursäkter, vita lögner, svarta lögner och omvägar för att kunna fortsätta fly...
Vi vänder bort ansiktet ifrån det som vi vet är sanningen just nu, vänder den ryggen, strosar runt, kommer allt längre ifrån den tills den är osynlig för oss.... För då finns den inte mer..... Den där saken som gör att jag känner obehag, som gör att jag känner att jag borde göra på ett annorlunda sätt , den där upplevelsen som ligger där och gnager....

Jag hör kvinnan som berättar om sitt liv som havererade för att hon stoppade huvudet i sanden för det som hon behövde göra för att få ordning på sitt liv och hon begravde sig i sitt arbete....
Jag lyssnar till den unge mannen som ville vara någon annan och flydde in i alkoholens trasiga värld i hopp om att bli någon han aldrig kunde bli....
Jag träffar mannen som har en eftersläpande ekonomi och som avstår att ta kontakt med dom personer han är skyldig pengar, han blundar, förtränger och då finns det inga problem....

Vi kan alla fortsätta att fly så länge vi bara orkar springa.... Men vem orkar springa i hela sitt liv? Springa utan att se vad livet har att erbjuda.... springa utan att kunna lyssna och njuta av goda samtal, närhet och kärlek.... springa och bara höra sin egen andhämtning.... springa sig trött och alltid känna känslan av att jag behöver vila.....

Det är absolut ofarligt, och aldrig försent, att stanna upp, vända sig om, gå tillbaka, berätta om hur det känns och i mötet med sig själv säga: Jag är ok med allt det jag är! Jag älskar mig själv för den jag är! Relationen till mig själv och mitt inre är den viktigaste jag har och jag lever 24 timmar om dygnet med mig själv och i det vill jag må bra ....

Var fyren i ditt liv istället för det oroliga vattnet och dom höga vågorna som slår in och bryter sönder.....

Och återigen, alla vi människor gör våra egna val om hur vi vill att våra liv ska se ut.....

Sams med min kropp trots smärta....

Mina tankar går till alla oss som någon gång har upplevt smärta en längre tid. Jag säger oss, för numer tillhör jag den gruppen som vet hur det är att leva med smärta. Kan erkänna att ända tills för ett par år sen kunde jag säga att; det är väl inte så farligt att ha ont, det är väl bara att bita ihop och leva på. Idag tänker jag annorlunda.

Sångtexten säger: Walk a mile in my shoes, before you abuse, critisice and accuse, walk a mile in my shoes...

Numer har jag alltid med mig den raden i huvudet; gå en mil i den andres skor innan du säger något…. Det gör mig ödmjuk inför människor som säger att dom lever med ständig smärta. Det gör mig ödmjuk inför människor som jag ser gör val i sitt liv som känns lite märkliga för mig.

När smärtan tar överhand så finns ingenting annat, all energi går åt till att ha ont, all tankeverksamhet läggs på att ha ont och så är det också för mig emellanåt meeeen…..
Jag har fått lära mig om tankens kraft och tankens kraft är en enorm och kan förflytta berg… Jag hade ett komplicerat diskbråck förra våren och upplevde smärta jag aldrig trodde var möjlig och i den vevan så genomförde jag två stora konserter. Idag fascineras jag över att jag lyckades med det och när jag tittar tillbaka så berodde det enbart på fokusbyte, jag gav mitt fokus till musiken istället för till smärtan…. Jag har inget större minne av konserterna mer än att jag genomförde dom….

Jag genomlevde mitt diskbråck utan operation och med hjälp av min fantastiska friskgymnast och mitt mentala jobb så är jag helt återställd idag. Min axel bråkar en del med mig nu men jag tror på att prata om det som gör att jag går åt det positiva hållet så jag samtalar med människor om att leva ett gott liv trots att dom har ont, människor som är sams med sin kropp trots smärtan... Jag tror på att dela med sig av erfarenheter och också att få veta att det finns fler än jag som vet hur det här känns.

Innan du förnedrar, kritiserar, anklagar och tycker något om någon så be att få gå en mil i den personens skor…..

Tuggor av livet...

Jag får frågan; hur gör du när du tar stora tuggor av livet?
Stora tuggor....... funderar lite på vad det är att göra det..... Jag är absolut hungrig på livet och att äta fort, mycket och föda som kroppen kan vara utan gör ju bara att jag får magknip och hamnar i en obehaglig känsla. Så jag äter lagom fort, lagom mycket och sånt som jag mår bra av. Jag känner efter och tänker på vad jag vill göra i mitt liv, jag gör det så länge jag vill det och jag gör det som jag mår bra av .... Visst, ibland tar jag rejäla tuggor och dom tar ju en stund att smälta....
Rolig tanke att jämföra matsituationen med livet.... :-)

Våren har kommit till Skåne! :-)

Jag lyssnar...

”Om alla vore som du då skulle ju ondskan få regera i all evinnerlighet! (Orvar till Jonatan ur Bröderna Lejonhjärta)
Om alla vore som Jonatan, så skulle det inte finna någon ondska.” (Skorpan till Orvar)

Dom satt i TV i morse och pratade om tankens kraft och sa att den kan man bara använda till en viss gräns... Bara använda den i lagom dos för annars blir det provocerande..... Jag ville fråga dom; varför begränsar ni er? Varför skulle det funka på en nivå och sen sluta fungera på en annan?

Jag läser en status på Facebook där ordet rädsla förekommer.... Jag vet att personen ifråga säger att den lever efter "Lagen om attraktion"... Jag svarar att när du lever med och i LoA så slipper du vara rädd eftersom du själv bestämmer hur du vill att det ska vara...... Funkar det att ständigt leva i en kontrast till det man säger att man gör? Vad blir sanningen i det?

Pratstunden runt gulashgrytan blir till energi som handlar om att välja det positiva och jag uppfattar bara öppen energi... Jag lyssnar till dom som har föredrag innan jag ska upp och göra mitt och hör att dom brinner för det dom pratar om.... Jag önskar dom bara det allra bästa i sina karriärer :-)

Jag pratar om taggarna som växer i hjärnan när jag tänker och pratar i negativa termer och jag berättar om motsatsen med frukterna ,,,, Jag ser att hon ler när jag berättar det och hon ber mig komma hem till dom och samtal efter min rea till Karibien...
Den resan kommer att bli en vändpunkt i mitt liv, det känner jag redan nu..... :-)

Orvar gick för det negativa och förstärkte det.... Skorpan vände på allting och gav i det sitt lugn och ett starkt hopp .....
" Jag ser ljuset...... "

Omsorg

Jag fick en annans sanning slängt i ansiktet igår, helt oförberedd.....
Personen hade byggt sin sanning på en egen upplevd händelse som härledde till mig och berättade den rakt upp och ner som ett konstaterande. Jag valde att inte svara direkt om det var en sanning utan frågade istället hur han hade fått veta vilket resulterade i flera timmars konversation med tankar om respektlöshet både från hans och min sida.
Han upplevde att jag var respektlös eftersom jag avstod från att direkt säga att det var sanningen och jag upplevde hans inställning som ett fördömande medan han såg det som någon sorts omsorg.....

Intressant hur olika vi människor väljer att behandla information vi får från olika håll...
Hade jag fått samma information om den här personen så hade jag avstått från att överhuvudtaget nämna det eftersom jag anser att det är hans eget liv och hans egna ansvar vad han gör med det.... Jag avstår också att döma någon, what so ever, och ska jag tycka något om någon så vill jag först ha gått ett par mil i hans skor, trampat samma stigar och upplevt samma saker... När jag har gjort det så kommer jag att inse att jag har inget att säga om hur han lever sitt liv...

Känslan av att veta att det är en tredje part inblandad, som jag inte vet vem det är, låter jag få bo i mig ett tag.... och jag tror att jag kommer att vräka den känslan med minimal uppsägningstid vilken stund som helst, den får livnära sig på någon annans energi än min...
Människor gör bara det dom vill och det gäller även mig... och vi alla väljer hur vi vill hantera det som inträffar.... Mitt liv är värdefullt för mig och jag vill fylla det med goda samtal, vilket gårdagens samtal i förlängningen kommer att bli för mig, för jag fick uppleva en kontrast och fick verkligen tänka till...

Om-sorg..... OM det inträffar något så upplever jag SORG och vill dela det??
Omsorg..... att berätta för människor det dom inte har en aning om och frånta dom den egna upplevelsen av just den händelsen.... ??

Upprepning

Solen skiner och jag känner redan att jag kommer att le när jag går ut om en liten stund... människor kommer att ha ett lättare sinne idag och möta varandra med glada tillrop och ingen kommer att gnälla över vatten, snö och kyla.... Du är så välkommen älskade sol!

Pratade länge med min väninna igårkväll om vår resa till Karibien som ju närmar sig med stormsteg och som jag har så många lustfyllda känslor inför... det kommer att bli ett äventyr och en upplevelse utöver det vanliga....
Det vanliga ja... Det som jag upprepar varje dag och som är det som kallas var-dag och som ger mindre stimulans ju mer jag upprepar samma sak... Och grannens gräsmatta är alltid grönare och skulle jag lyxkryssa varje vecka så skulle det också bli min vardag och jag skulle drömma om en lgh i Norrköping där jag kan ha mina saker, leva med min vovve och träffa härliga människor längs vägen... Så det gäller att leva i nuet och njuta av alla härliga små förändringar utöver dom saker som jag upprepar varje dag.... Skulle jag göra en lista på det jag upprepar så skulle listan bli lång.....

Jag har människor i min närhet som gör exakt samma saker varje dag och jag fascineras över att dom är nöjda med det... själv söker jag stimulans och nya upplevelser konstant.... och jag får dom för att jag önskar mig dom i mitt liv....

Längtan är en känsla som åter har tagit plats i mitt inre och det är ok....

"I was aiming for the sky, once again the sun is rising, I'll better keep on walking........ " (Salem al Fakirs melodifestivallåt)