Jag får känslan att jag upplevs som obekväm när jag säger vad jag känner och upplever i en relation..... Jag är ärlig så snart jag känner att personen börjar hålla sig på sin kant, svarar annorlunda och undviker nära kontakt. Då är jag där och säger vad jag upplever och personen ifråga ger mig ingen feedback på det utan önskar mig bara en bra dag.... Oerhört intressant....
Jag säger hur jag uppfattar min sanning och det blir en obekväm känsla i den andres sanning och då stängs jag ute genom ickehandlingar från den personen. Jag skulle mycket mer uppskatta rak kommunikation, önska att personen också sa vad den känner och upplever istället för att bara bli utfasad utan några som helst ord.....
Sanningen är tydligen något jobbigt eftersom personen avstår från att säga hur den upplever vår relation.... Det behövs lite kurage för att högt och tydligt säga vad jag känner och upplever oavsett vad följden blir....
Jag har lärt mig att hantera dom här situationerna och jag låter människor vara som dom är och går vidare genom att själv göra ett avslut och lämna öppet till personen att när den vill ha kontakt med mig så finns jag här.....
Det kan ju också funderas över; jag finns här.... Innebär det att jag lägger mig platt, ställer mig i kö och står på väntelista ? Och vad gör det med mig som personen att alltid finnas där när det passar en annan persons liv och sanning...?
Jag finns här...... Ja, det gör jag! :-)
När jag var yngre ville jag alltid passa in i alla lägen - vara till lags för att inte riskera att inte "få vara med".
SvaraRaderaKänslan av utanförskap och känslan av att inte vara omtyckt var viktigare än att stå upp för den jag var.
Nu vet jag bättre.
När jag idag träffar människor som står mig nära, vet jag att de umgås med mig för den jag är.
Det är en skön känsla.
Lisa, tack för att DU "finns här".
Och du, Joy the Joyride!
Jag tycker att det är modigt att våga finnas där. Själv är jag rädd för att känna en underlägsenhet men det beror ju också på om man sitter och väntar eller bara fortsätter leva sitt liv.
SvaraRaderaDäremot tror jag det är viktigt att man inte släpper allt för en person som plötsligt vill att man ska finnas där...nu! Då vill jag ha lite mer garantier för att det jag släpper är värt att förlora.