Glasdörrarna går in till ett bättre väntrum med tre stycken järndörrar på ena långsidan med böjda soffor som är vända mot dom. I högtalaren ropas olika mål upp och personer anvisas till dom olika dörrarna.
Det är första gången för mig i Tingsrätten och mitt sinne ger sig iväg på utflykt; tittar och lyssnar på advokaterna som artigt hälsar på varandra, alla klädda i snygga kostymer, klienter som avspisar sina advokater, målsägare som är nervösa och vittnen som ser lite vilsna ut.
Jag ska bara lyssna idag och målet ropas upp och jag kliver in i ett rum där det sitter 5 personer i en halvcirkel längs ett svängt bord, domaren i mitten.
Dom två advokaterna och domaren har ett mycket högtidligt och vårdat språk och jag känner mig otroligt stram där jag sitter... Jag vistas i rummet i kanske 10 minuter och sen får jag vänta utanför... Det här styrs av många regler och förordningar... Jag gör mig nog bäst på utsidan av den lyckta dörren för där kan jag vara som jag är med min energi och bara föra den vidare...
En plats i stan där människors framtid avgörs med hjälp av andra människor, människor som litar till sina advokater, människor som är beroende av vad domaren kommer att säga, människor som tar till det sista som överger oss, hoppet.... en plats där samhällets regler och ramar eftersträvas in i det minsta...
Jag väntar länge och folk kommer och går och jag läser dagens NT där jag ironiskt nog själv frontar första sidan med att prata om julmusik... Musik - tingsrätten ...... Vilka olika världar vi lever i och alla känner vi att vår egen värld är den bästa, alla gör vi vår val för att få till vår värld för att den ska passa oss var och en som handsken...
Jag går därifrån med ett glatt sinne och tar ett djupt, uppfriskande andetag när jag kliver ut i snöstormen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar