Vad händer i mig när jag blir bortvald... ? När någon jag vill vara med avstår att ta emot min önskan om att vara det.... ? Känslan är ju långt ifrån positiv och säger jag att den är det så kommer den att fortsätta att vara det..... Jag gör mig själv till ett offer.... Jag tillåter mig att lägga min lycka i någon annans händer... jag lämnar iväg ansvaret för mitt egna varande och mående......
Det jag kan göra är att ta ansvar för mig själv och hur jag vill må och jag TAR mitt ansvar och väljer ... som alltid :-)
Funderar också på vad som händer med vår självkänsla när vi lever i ett förhållande... Människor säger: "- Jag kan inte leva utan honom/henne!" .... är det för att den egna självkänslan s a s övergått i "digkänsla"; att jag överlämnat lyckan och ansvaret till den andre och anpassar mig till varje pris och blir "halv" om jag lämnar eller blir lämnad? Eller är det kanske helt enkelt kärlek att lämna iväg mig själv och låta mig gå upp helt i en annan människa... ?
Har njutit hos min favoritfrisör idag och det blev verkligen ett par härliga timmar med en inspirerande ovanlig slinga som helt klart sätter färg :-) skoj!
Schysst slinga Lisa =)
SvaraRaderaAtt många säger att dom inte kan leva utan XXX...
Vi vet bara det vi upplevt och X kunde leva utan Y innan de träffades.
Det kan förstås kännas så iom kärlek och att älska och jag tror helt klart att, åtminstone i många av fallen, X kommer att fortsätta leva om Y försvinner.
Jag tror det mer handlar om att inte vilja leva utan någon speciell, mer än att inte kunna. För mej handlar det om att också vilja ta vara på livet här och nu och att välja LIVET trots det som händer. Jag säjer ibland att jag inte kan leva utan X, men rättar mej genast och säjer att jag inte vill istället.
SvaraRaderaJag tänker på Pigge Werkelin som valde LIVET trots att han förlorade hela sin familj i Tzunamin. Han bestämde sej för att välja livet vad som än hade hänt. Han sa något som provocerade väldigt: jag ska ha en ny familj om två år! Han om någon har visat att man kan leva vidare utan dem man älskar. Hans överlevnadsinstinkt var starkare än döden. Av två val, valde han livet.
Pigge Werkelin är en enorm inspirationskälla när det kommer till att se ljuset i det mörkaste mörker. Att välja att se allt som möjligheter. Jag har haft nytta av hans "Ior-teori" när det blivit för jobbigt för mig. (Ior menar att det är aldrig så illa att det inte kan bli värre) Att se och tänka så när man som Pigge letade efter sin döda familj kan inte ses som något annat än stort. /Becka
SvaraRadera