Grannar

Idag har jag fått dela ett samtal med en kvinna som gått igenom en längre sjukdomsperiod. Idag är hon friskförklarad. Vi har haft lite sporadisk kontakt och nu så vill hon gärna träffa mig och prata om mitt sätt att förhålla mig till livet. Hon var nyfiken på det efter att ha läst mina inlägg på Facebook.

Efter att jag ställt en eller två frågor till henne så insåg jag att hon redan har koll på sättet att tänka, känna och leva :-) Jag kunde bara fortsätta lyssna, komma med ett par frågor och jag fick fler och fler verbala bevis för att hon kommer att klara sig galant OCH att hennes sjukdom lämnat hennes kropp just för att hon aldrig låtit den få fokus. Jag log flera gånger inombords och sa grattis till henne och hon svarade med det bästa svar jag vet: " - Tack!"

Jag är så tacksam för mina grannar! Jag kan komma och gå som jag vill hos dom och våra hundar är riktiga bästisar och vi hjälps åt med dom, ena dagen tar jag dom och andra dagen går dom med grannen. Som ensamstående matte så är det en fantastisk tacksamhetskänsla som dyker upp varje gång jag ringer på deras dörr och frågar om Cindy får "hänga lite med Eskil" och det är aldrig några problem. Jag känner mig också som hemma hos dom och det är mycket tacksamhet från mig till dom för det :-)

Ser fram emot en härlig helg med en massa goa upplevelser.... :-)

Jag har ett mycket bra liv, och det på alla sätt, och jag är tacksam för att jag hittat den livsfilosofi som känns som den allra bästa för mig och jag känner mig ärlig mot mig själv och DET är en stor vinst.....