Det började med att jag gjorde ett inlägg på FB om varför det anses det mer ok i vårt samhälle att uppnå saker genom att kämpa sig till dom än att dra dom till sig genom lust och vilja dvs den enkla vägen, och det resulterade i att jag gjorde en bearbetning av "Jäntelagen":
Jag vet att jag är något och någon.
Jag vet att jag är lika god som alla andra och alla andra lika goda som jag.
Jag vet att jag är lika klok som andra, ibland klokare.
Jag vet att jag är lika bra som andra. Jag gör mitt bästa och uppskattar också dom som är och kan bättre.
Ibland vet jag mer än andra.
Jag är den jag är utan att vara förmer än någon annan och jag är enastående som alla andra.
Jag duger till mycket.
Jag skrattar åt mig själv och min värld, det gör mig fri.
Jag vet och känner att många bryr sig om mig.
Jag vet att jag kan lära andra en hel del och jag lär av andra.
För att jag är….. En som behövs ☺
Jag fick en strålande avslutning på min måndagskväll i och med samtal med en fin vän som alltid finns där även om vi ses ganska sällan. Det "sällan" vill jag härmed ändra till ofta och säger jag det så blir det så :-)
Hon har tagit ett livsavgörande beslut i och med att vara själv-isk och själv-förverkligar sig nu genom att studera till det hon mest av allt önskar och hon gör det med bravur. Jag känner i hennes energi att hon är på rätt ställe och hon är redan en god vän med ordet som kommer att vara hennes redskap; mycket värme och noggrannhet.....
Vi samtalar högt och lågt och samtalen är goda, goda och goda :-)
Grymt snorig och täppt och skönt att den äntligen har brutit ut för då blir jag snart av med min härliga förkylning... :-)
Finns det nån rättvisa? Och i såna fall vem sjunger den och för vem?
Åh vad skönt att läsa om din vän som gjort ett själviskt val och självförverkligar nu sig självgenom att studera till det hon verkligen vill. Jag har velat så länge om jag ska ta det steget och det lutar allt mer åt att det faktiskt kommer att bli så. I långa längden är det väl ändå inte så själviskt eftersom det genererar i en glad och mer tillfredsställd person.
SvaraRaderaDet där med om det finns någon rättvisa låter jag vara osagt efter mina erfarenheter och förluster.
Tack för ännu ett underbart inlägg. /Kram Becka
Becka :-)
SvaraRaderaFörst, tack för dina inlägg här emellanåt :-)
Den enda som kan känna om du vill ta steget är du själv och vad det gäller att vara själv-isk så tror jag att det är det bästa jag kan vara. Titta på ordet själv, det återkommer ofta i vårt språk och för mig handlar det bara om att ta hand om mig själv och relationen till mig själv är den viktigaste jag har. Jag brukar t o m dra det så långt som att säga att jag är den viktigaste personen i mitt liv.
Becka, gör det du vill, det kan bara bli bra då, för din kropp och själ mår bra och jobbar då tillsammans med dig i rätt riktning.
Ta ansvar för dig själv, var själv-isk, själv-förverkliga dina drömmar och njut av att du gör det. :-)
Kram
Min kommentar på ditt inlägg kom lite fel, så jag skriver igen..
SvaraRaderaTack Lisa, för samtal som får mig att må så gott när jag senare på natten kryper ner i sängen för att sova.
Till Becka, som jag inte känner vill jag bara säja: Tro på dig själv and Joy the joyride!
Tack tjejer, jag vet ju vad jag vill och vad som känns rätt men som mamma är det svårt att sätta sig själv främst ibland. Har liksom tappat bort det där själviska självförtroendet i vanan att alltid sätta någon annan först. Men mitt val gör jag för mig nu och det känns helt rätt. Trevlig dag i snöyran. /Becka
SvaraRadera