10 februari 2010

Motpoler

Det är spännande hur olika vi människor är.... i alla fall på insidan, det som gör oss till den person vi är.... på ytan ser vi ju likadana ut med vissa modifikationer men grunden är densamma och det finns bara två varianter....
Men insidan, den som speglar vilka vi är som personer, det som vi samlat på oss till insidan som gör oss unika....

Sitter och samtalar med en god vän och säger till henne att jag beundrar hennes tankesätt runt grupper och sammanhang... en kvinna som tar ansvar för att gruppen som ses på en bit mat ska fungera, alla ska få samma utrymme verbalt, ett visst ämne bör bytas mot ett annat eftersom en i gruppen kan känna sig utanför för att den aldrig fått uppleva det dom andra fyra gjort, maten ska vara fixad och kvällen genomtänkt.... Jag kan bara säga hurra för henne :-)
Tittar på mig själv och ler åt att jag verkligen är motsatsen..... och det är det som gör våra samtal så intressanta för oss bägge för vi får spegla oss i någon som ger oss helt andra vinklar än våra egna....

Har varit på coachingmöte idag och fått lära mig lite mer om hur det fungerar och vad skillnaden är mot att vara terapeut, mentor osv. Upplever att flera människor säger att dom lever efter det dom undervisar i men sen framkommer något annat och det gör mig lite konfunderad ..... Vad händer med dom när det dom säger till andra aldrig landar i dom själva...? Var får ärligheten plats? Var kan förändringen få utrymme? Sen finns det dom som tittar på andra och säger: jag är på en annan nivå än du..... och jag tittar tillbaka och undrar; ok....? Är det här med att välja livsfilosofi en tävling? Hade ingen aning...... :-)

Att bjuda på det som är jag utan att få svar tillbaka är ok.... i alla fall ett tag... tills det blir något annat än ok.....

3 kommentarer:

  1. Att leva som man lär kan vara lättare sagt än gjort, tror jag

    Inom "mitt" område möter jag många "falska profeter". Förhoppningsvis genomskådas det.

    Jag tänker att det viktigaste ändå är att man kan se sig själv i spegeln och säga till sig själv: "jag gör så gott jag kan." Varken mer eller mindre.

    Det är gott nog.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker coaching är intressant och det ständigt utveckling. Vid ett möte där jag agerar coach utvecklas jag heeela tiden med tanke på att det är nya individer jag träffar och nya tankesätt att insupa!

    SvaraRadera
  3. om coaching: hoppas jag kan ta när det är dags för mig att ta, hoppas jag kan ge när det är dags för mig att ge, hoppas jag kan vara still när det är dags för mig att vara still även om jag vill ta något och även om jag vill ge något, hoppas jag kan starta när det är dags för mig att starta och sluta när det är dags för mig att sluta och hoppas att jag aldrig behöver kalla mig för coach

    LaVerne

    SvaraRadera