16 december 2010

Kurs


Jag upplever så mycket kärlek tillsammans med min kärlek och att få känna det är verkligen kärlek och det mesta blir en kär-lek...
Jag lever i en kravlös och underbar kärlek som jag bara trodde fanns i romantiska romaner och i dom mest romantiska och lyckliga hollywoodfilmer. Jag får uppleva den varje dag.
Jag vet att vi är flera som får möjlighet att leva i den sanna kärleken men jag känner mig ändå unik i det jag får vara med om.

Det är ärlighet, ömhet, värme, humor, omtanke, lugn, frihet, längtan och passion och allt får jag uppleva i mitt nu.
Jag är så tacksam och glad och när jag någon gång berättar för en person hur jag "har det" så blir det oftast ifrågasatt och jag hör: "Så där bra är det bara i början av ett förhållande" eller "Vänta tills hans rätta sidor börjar visa sig" ....
Jag är mitt uppe i mitt förhållande och vi har bägge haft privilegiet att visa oss från våra rätta sidor från dag ett vilket var en förutsättning för oss bägge, och vi låter varandra vara precis som vi är, alltså ingen falsk marknadsföring.

Varje dag är för mig en ny gåva, en present fylld med kärlek, längtan och omsorg. Varje morgon jag vaknar upp så tackar jag för att jag får leva det fantastiskt kärleksfulla liv jag har idag.
Jag vet att vi bägge två är värda det här och vi har gått många "kurser" i livet för att veta att den "kurs" som pågår just nu är den vi har förberett oss för länge länge...
Jag tänker för skojs skull någon dag räkna efter hur många "kurser" jag gått i mitt liv och titta på vad dom har gett mig, när jag valde dom och varför jag valde dom. Alla "kurserna" har gett mig kunskap som gör den "kurs" jag går just nu till den allra bästa.

Och att ha gått alla dessa "kurser" har också hjälpt mig att ta ut den "kurs" jag vill styra mitt liv i och till och just nu så seglar jag i en ljuvlig, ljummen perfekt vind...

2 kommentarer:

  1. Var skall man säga efter dessa rader, en varm ström av kärlek omsluter mitt hjärta.

    Många kurser har man gått i livets bitvis hårda skola & många kurs riktningar har man själv tagit ut, när jag försökt orientera mig i livets snåriga skogar, förstod jag varför jag aldrig blev en framstående orienterare i skolan & i militären, i militären fick jag iaf förmånen att bli hämtad med helikopter när jag snurrat vilse på ett kalfjäll, men i livets orientering fick jag själv lita på en taskig kompass, med missvisande referenser & avmagnetiserade poler.

    Men en dag fick jag en blänkade ny livskompass
    & vägen vart spikrak, helt utan snår & gropar
    Min kompass fick namnet "mitt livs kärlek" eller förkortad Lisa // Kjelle

    SvaraRadera