Fluga

Den har bestämt sig för att överleva vintern.... Där utanför fönstret är det full snöstorm, det bildas meterhöga drivor på mindre än tio minuter, det viner i husknutarna och dom små fåglar som ger sig ut har fullt upp med att hålla styrfart och blåser nästan av grenarna där dom mer än vajar i den bitande vinden.
Den kryper på rutan som är full av snö, snö som smälter av värmen inifrån och får den att rinna och bilda kristaller på rutan.
Helt utan bekymmer kliver den omkring, letar sig ibland lite längre ner för att komma närmare värmen från elementet. Tänder jag lampan så drar den ett varv så nära glöden som möjligt och sen ut igen på fönsterrutan.

Undrar om den drömmer om att få komma ut och få sträcka ut sina vingar och flyga mot grönskan och havet? Undrar om den vet att om den skulle få komma ut så skulle den frysa ihjäl på nolltid?
Nånstans så är ju drivkraften hoppet, hoppet om att ännu en gång få flyga fritt i värmen. Så den kryper vidare, stannar till ibland med korta och längre mellanrum, tar ett varv runt rutan, surrar lite i lampan utan större frenesi. Det märks att den behöver energi för att överhuvudtaget orka få fart på sina små vingar. Den spar energin till den där ljuva vårdagen som aldrig har varit närmare än just idag.

Och jag får ett meddelande genom att veta vad en fluga i min närhet betyder: Hitta tillbaka till din egen kraft. Bearbeta det negativa inom dig.
Det är precis det jag har gjort dom senaste veckorna, det där som har varit det negativa i mitt inre håller jag på och ändrar på och det känns för första gången helt rätt och det finns en enkel väg att följa och tack vare den kravlösa kärleken så vet och känner jag att nu, nu är rätt tid och nu är min känsla rätt och nu är kärleken min ledstjärna; kärleken till mig själv och kärleken från min kärlek till mig.

"Flyg, fula fluga, flyg! Och den fula flugan flög"
Flyg iväg, du negativa tanke, flyg iväg! Och den negativa tanken flög iväg för gott....

Det viner och tjuter i knutarna i det vackra huset vi fått låna över jul, snön yr och det bildas meterhöga drivor på nolltid i det stor öppna landskapet som har havet som granne på bägge sidor.
Jag njuter av värme, kärlek, närhet, lugn och en fantastisk vinter. En julhelg väntar som jag sälla skådat vad det gäller vädret. Allt är som när Emil kör Alfred till läkaren med hans skadade tumme... Skillnaden är att jag kan njuta av det inifrån och även utomhus för nosen behöver ju ut emellanåt...