21 december 2010

Inte

Kan inte du backa lite så jag får plats? Kan inte du handla på vägen hem? Kan inte du vara gullig och hämta ett glas vatten till mig? Kan inte du gå ut med nosen ikväll?
Inte, inte, inte, inte..... Vad har egentligen ordet inte för betydelse i meningar som dom här som vi dagligen säger i parti och minut? I min värld; ingenting! Så varför använda det lilla negativa ordet?? Och vi använder det SÅ ofta...
Det är ju mycket klarare att säga vad jag vill; kan du backa lite så jag får plats osv.
Det är också så oerhört mycket mer kraft i det positiva och jag levererar både en önskan i hjärnan och verbalt som har har kraft och som skickar ut positiva signaler om att jag verkligen vill något och det enbart med att vara tydlig med att det här vill jag uppnå.

I andra meningar så hamnar vi också snett...

Hur skulle det låta om jag satte mig i en taxi i Norrköping sa till chauffören att jag inte ska till Statsmuseet.... Tror knappast att jag kommer dit då.
Det känns som att vi fokuserar extra mycket på starka negationer när vi verkligen vill nåt vilket ställer till det för hjärnan.

- Jag får inte bli nervös.
- Jag får inte sjunga fel.
- Jag får inte misslyckas.
- Jag får inte bli sjuk till lovet börjar.

Negativ fokusering. När jag säger en mening med "inte" hoppar min hjärna över "inte" och fokuserar på resten. Jag förstår det och tänker meningen; tänk inte på en giraff.... Funderar på om jag då vet hur den INTE ser ut...

För att din hjärnan ska förstå meningen "jag får inte misslyckas", måste du skapa en mental föreställning om hur det är att misslyckas för att du ska veta vad du "inte" ska göra ...

Säg alltid vad du vill ska hända och tala om det för din hjärna, lika klart som att säga vart du vill åka i taxin.
Och jag kan alltid enbart tänka på en sak i taget så vill jag bli av med giraffen så kan jag ju t ex snabbt byta till en hund eller krokodil eller till det som jag verkligen vill uppnå och visualiserar ju det direkt i huvudet.

Hjärnans kraft är så enormt stark och när jag är medveten om det så kan jag också använda det och jag tränar varje dag och blir bättre och bättre på det. Jag byter mer och mer ut ordet inte mot ordet avstå om jag nu nödvändigtvis behöver gå in i negationer över huvudtaget.

Jag fortsätter att säga det jag vill ska hända istället för tvärtom

2 kommentarer:

  1. Det där med "kan inte du...?", är något som vi har kul åt här hemma.

    Vet att jag ofta säger så när jag ska be B om något. "Kan inte du klia mig på ryggen?" "Nähä...kan jag inte??", får jag till svar då och sen ett försmädligt leende!

    Jag måste jobba med det där. Har insett att jag går miste om så mycket annars... ;-)

    SvaraRadera
  2. Inte *S* Jaa, det har jag funderat massor kring också.
    En verklighetsbaserad berättelse:


    Pappa o barn går hem från dagis o det finns många vattenpölar på vägen. Pappa säger:
    - Hoppas inte i vattenpölen nu Stina.
    Varpå Stina hoppas i vattenpölen.
    Pappa undrar vad han gör för galet eftersom att hon ändå hoppar i pölen, han diskuterar fenomenet på sitt jobb och nästa gång han hämtar Stina på dagis utövar han förslaget han fått på jobbet:

    - Stina, nu går vi runt vattenpölen!

    Gissa vad Stina gjorde då?

    SvaraRadera