Gud....

Jag säger orden igen; "Allting har sin tid" och inser, igen, att det är så sant... och jag väljer själv om jag vill leva med jag får uppleva just nu eller om jag vill leva i det som jag vet kommer framöver.
Jag kan också välja att skicka ut en massa ledsen och ömkande energi eller skicka ut den goda, glada och friska just i stunden och vara i det som är just nu. Jag bestämmer själv vad mitt sinne, själ och kropp ska få uppleva.
Jag vet ju att jag i sinom tid kommer att få uppleva vissa saker, hur, var och när har jag däremot inte den blekaste aning om så varför gå omkring och oroa mig och fantisera om hur det kommer att bli?

Jag säger ofta; "allt är som det ska vara" och varje gång jag säger det så inser jag att det ju är så det är... allt är precis som det ska vara precis just nu...

Vi människor är begåvade med så många finesser i vår hjärna och hjärta och jag är tacksam för varje ny sak jag får upptäcka när det gäller upplevelser. För varje ny insikt och för varje ny kunskap så växer jag och blir rikare till sinne, kropp och själ. Jag får mer kunskap att veta hur jag kan hantera situationer och jag väljer själv hur jag då vill hantera dom.
Vad är det t ex att känna? Kan jag nånsin förstå vad det är som händer i mig när jag upplever saker som påverkar mig både mentalt och fysiskt? Och behöver jag förstå? Det kanske räcker med att enbart vara medveten om att jag reagerar...

Jag säger också ofta; "Allt är ok" och jag menar det verkligen. Alla känslor är ok och jag har lärt mig att välkomna alla, uppleva dom, titta på dom från olika håll och sen välja väg och varje vägval jag gör är ok, allt är ok... Min ledstjärna är att må bra och vara lycklig och den enda person som kan ta ansvar för att det inträffar och förblir så är jag, enbart jag...

Jag läste en bön som barn;
"Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
den Gud älskar, lyckan får"

Idag när jag hör den eller läser den så känns det märkligt att min lycka ska stå i Guds händer, min lycka ligger i någon annans händer istället för i mina egna.... och "den Gud älskar, lyckan får"... är det den som Gud älskar som får lyckan eller är det den som älskar Gud som får lyckan...? och varför kostar lyckan något, jag trodde den var gratis.....

Jag kan ju också tolka bönen utifrån mig själv;
Jag som har mig själv kär
ser till att jag mår bra
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i mina egna händer
Lyckan finns alltid hos mig när jag väljer det
och eftersom jag älskar mig själv har jag lyckan

Vem är Gud.....?