Nu

Det har varit en härlig vecka som nybliven bonusmamma med allt vad det innebär av ansvar och tid och det har varit en helt strålande helg tillsammans med min kärlek och jag är så tacksam för varje minut vi har tillsammans.
Att luften går ur när han lämnar för en veckas jobb på annan ort är helt förståeligt och jag är sams med den tanken och vet att det är viktigare än nånsin att leva i nuet efter avsked. Jag fortsätter att längta till nästa helg medan jag befinner mig i nuet...

Mina känslor av längtan byts mot känslor av trygghet när vi träffas och när vi tar avsked så kommer längtan tillbaka.... Tycker om att längta och jag tycker om känslan av trygghet och kan ju faktiskt ha bägge två.... tack och lov....

Jag byter liv igen till en vecka med intensivt jobbande och min övriga tid blir tillsammans med min älskade vovve ... Jag har bestämt mig för att vara strukturerad för att få veckan att fungera som bäst och då får det bli så :-)

Någon sa till mig igår; " det är ju dom där få underbara stunderna i den tunga vardagen som gör att jag känner lycka.."
Jag känner lycka i alla stunder jag har och försvinner känslan för en stund så stannar jag upp och inväntar att den kommer ikapp mig.... Precis som indianerna gjorde när dom vandrade länge; stannade 10 minuter varje timme, inte för att dom var trötta utan för att invänta sina själar...
Så klokt....