Det har snöat i ett par dygn nu och min närmsta omgivning ligger inbäddad i ett vitt täcke och kastanjen på gården har fått som vit bomull på varje gren och det lyser upp lite i vintermörkret nästan som när man sätter ljus i träden. Det vita gör att mörkret blir mindre kompakt och världen är vacker.
Jag har aldrig riktigt förstått oss människor när vi klagar och klagar och klagar på vädret.... Vädret är ju precis bara vad det är och jag kan ingenting göra åt det och ändå lägger vi så mycket energi på att klaga på det. Tänk om vi alla, när vi möttes för en kort pratstund, istället kunde prata om något bra som hänt oss eller ge beröm till varandra för något vi upplevt varit positivt.
Jag tror att t o m snön skulle smälta bort av all värme som skulle strömma emellan oss.
Snön kommer att finnas där oavsett hur mycket jag klagar på den och vi har ju faktiskt lärt oss att klä oss efter väder i det här landet och vi gör det bra. Vi har också lärt oss att ta till vara dom ljusa timmarna, vi har lärt oss hantera trafiken i busväder, vi har lärt oss att mysa inomhus och vi har lärt oss att njuta extra mycket av vår, sommar och tidig höst.
Vi vet hur vi ska göra för att leva även under den här årstiden så varför klaga?!
Jag kan ge energi åt saker jag KAN förändra, allt annat är bortkastad tid och energi.
Från & med nu lägger jag all min Energi på att få ett bättre väder, ett roligare väglag, effektivare snöröjning, varmare jackor & stabilare kängor // Kjelle
SvaraRaderaMan kan ju välja hur man vill se på klagandet också. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara negativt. Vädret är ju:
SvaraRadera- något som vi alla har gemensamt
- något som vi inte kan såra genom att klaga på det
- något som inte kommer att ändra sig oavsett hur mycket vi klagar.
- inget som riskerar att bli politiskt inkorrekt.
Vad blir det då? Jo, väderkverulerandet blir en förenande faktor. Du och jag kan få oss en liten pratstund om något som inte riskerar att blossa upp till en åsiktskonflikt. Vi får en känsla av enighet, samförstånd och en enad front mot en gemensam "fiende". Med den inställningen lämnar man pratstunden och varandra med ett välbefinnande och ökad energi i vissheten om man inte står ensam mitt i eländet.
Sådant är viktigt i mellanmjölkens rike.
/Roger
Jag tror vi svenskar fokuserar så på vädret, just därför att vi har så MYCKET väder - hela tiden!
SvaraRaderaDet är vad jag tror i allafall. ;-)
Gör som jag; Spänn på broddarna och traska på =)
SvaraRaderaBroddar?! Not in a million!! Hellre än ny höftledskula i titan!! :-)
SvaraRaderaRoger jag har bott i Skoter-åkararnas Nirvana Dalarna & är själv inte någon större fantast av varken snö eller skoter, så där fick man passa tungan när man nämnde orde snö, för där kunde man skapa konflikt om man sa något ont om snön // Kjelle
SvaraRadera