Långfredag

En värld utan religioner, hur skulle den se ut?

Det är långfredag och dom kristna traditionerna pockar på uppmärksamhet, människor går i kyrkan och talar om lidandet, offret, att bli övergiven och föraktad. Återigen har ett år passerat och den kristna delen av världen upprepar samma sak som man gjort under dom senaste 2000 åren. Varje år så korsfäst Jesus, varje år så uppstår han från de döda, varje år gör han sin himmelsfärd, varje år föds han osv. Allt firas på samma sätt år från år från år..... Jag undrar var utvecklingen är? När kommer uppdateringen av den kristna tron? Hur utvecklas människor i sin kristna tro när allt handlar om samma sak om och om igen...?

Jag vet väldigt lite om andra religioner och funderar då självklart utifrån det som jag själv kommer ifrån, kristendomen. Ja, jag har bytt livsåskådning efter att under alla år ha varit en person som levt i och efter dom kristna värderingarna. Uppvuxen i Missionsförbundet, hade en mycket aktiv period i pingströrelsen för att sen mer gå till att vara en aktiv medlem av Svenska kyrkan. Min barndom präglad av kristendom. Mycket gott har kommit ur det både socialt och musikaliskt och det är jag tacksam för.
Idag tittar jag på det kristna livsvalet på ett helt annat sätt och ser andra saker som jag tar avstånd ifrån. Det har i sin tur medfört samtal både högt och lågt dom senaste åren och, helt ärligt, så är det först nu som jag egentligen skulle kunna göra valet att bli en kristen eller avstå. I min värld så behövs det livserfarenheter för att kunna ta ställning till en religion och tanken att införa religionen i barns liv är ju både på gott och ont.
Ta t ex konfirmationen; när jag var 14 år så lät jag konfirmera mig, konfirmera min kristna tro, men vad visste jag då?? Det är ju först nu som jag kan ta ställning. Samma sak med barndop, varför? All heder åt min älskade mor för att hon enbart lät barnvälsigna mig just för att jag skulle få ta ställning själv när jag blev mer vuxen. Att jag sen inget annat visste just då är helt ok och det var vad det var just då och mina tankar idag kan jag enbart föra vidare och sen får vi se vad framtiden har att erbjuda.

En person sa till mig; "vi kan enbart leva i frihet om vi har regler att följa". En religion är uppbyggd av regler, så alltså är jag fri när jag följer dom reglerna? Vad händer när jag avstår att följa dom? Jag som, just nu, låter bli att följa en religion är jag ofri?
Jag som just nu känner mig friare än någonsin. Behöver vi människor regler att hålla oss till för att orka leva? Blir det för stort för oss att ha alla möjligheter alltid? Skönt att någon annan bestämmer?

Långfredag.... Korset, det mest vidriga avrättningsverktyget, har blivit en symbol för kärleken inom den kristna tron, hur gick tankarna där? Att bära ett tungt kors runt sin hals som ett smycke? Lätt, enkelt, kärlek?
"Min Gud varför har du övergivit mig?" Att bli övergiven är en av dom allra tyngsta känslor en människa kan bära, väger verkligen "Kristus är sannerligen uppstånden från de döda, hallelujah" upp den känslan?

En värld utan religioner.......?