Det är tidig morgon dagen innan nyårsafton och det tal jag blivit ombedd att hålla i morgon snurrar runt i mitt huvud. Trots att jag har mycket jobb på radion så finns det där och det börjar landa. Jag ska lämna ifrån mig talet till den ansvarige i morgon innan jag ska tala och det känns lite konstigt att mina ord som ska talas också ska läsas. Fast det är ju samma sak som med min bok, dom orden har jag ju tidigare sagt och nu hamnar dom på pränt.
Det är skönt att visualisera hur det hela kommer att gå till i morgon och jag ser en mycket fin stund framför mig.
Tänker också på att det här med tid, ordning och siffror nog är något som vi människor är beroende av. Struktur och ordning. Det vi gör är att byta siffror i almanackan och vi viger en speciell dag åt att få till känslan att nu, nu börjar det nya. Det nya som gör att jag kan ta tag i allt det där jag tidigare sagt ska göras. Undrar hur det skulle vara om vi var utan ett nystartsdatum varje år? Skulle vi bara simma omkring i ovisshet eller skulle vi kanske, tvärtom, bli än mer strukturerade för att vi då skulle behöva ta än mer ansvar för oss själva och styra upp våra liv?
Det händer ju ofta att vi säger; "Jag börjar på måndag", "Efter semestern då", "Efter nyår blir allt annorlunda" osv och många gånger så börjar vi men sen tar det stopp.
Jag tror det behövs en järnvilja för att vilja genomföra beständiga förändringar i sitt liv och jag ser ju på dom som har det att det verkligen gör skillnad.
Den fria viljan gör att vi får jobba med våra tankar och oss själv i allt från att välja märke på matvaran till var jag ska bo och vem jag ska leva med. Få upp en struktur eller också låter jag kaoset råda. Vi får hjälp av samhället om vi väljer att ingå i det som att använda, tid, almanacka, följa lagar och sociala koder.
När det kommer till känslan på nyårsdagen så har den en väldigt speciell känsla. Det är något med den som gör att det känns annorlunda, som att något har hänt och förändringen är här. Och sen blir det till vad jag gör det till.
Och allt är fortfarande helt ok för jag gör mina egna val.
Tanken att verkligen ställa allting på sin spets och lämna det jag har och ta min kärlek och åka till ett annat land och göra något helt annat i resten av mitt liv dyker upp. Att ge mig själv utmaningar att utvecklas och få ut det gottaste av livet, fast det har jag ju till stora delar redan nu även om jag gärna skulle krydda det med äventyr och förändring.
Just nu är det tidiga kvällar och morgnar och jobb hela dagen men planerad matlåda och kanske kanske lite socialt umgänge och motion. Vardag för många alltid. Jag säger hela tiden att det här är en period och det är helt sant, jag har valt det själv och trivs väldigt bra och det just för att det är just nu.
Undrar hur det känns att alltid vara helt nöjd...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar