Min nyckel

Jag behöver bara komma ihåg att nyckeln till mitt välbefinnande finns o att fortsätta använda den dagligen genom att välja rätt dörrar...

Jag möts av tystnad och en energi som är långt ifrån min egen och det gör mig ledsen och min energi går åt till att fundera varför jag drar till mig det här just nu och det går fort att komma fram till svaret; det är en stor kontrast till hur jag vill ha det. Nu är det upp till mig att välja sida, precis som vanligt.

Att mötas av talande tystnad och fåordighet gör intrång på min själ och jag tänker; låt det vara, det är vad det är. Jag vet hur det kan kännas och den känslan är långt mer något vackert, mjukt och kärleksfullt. Den här känslan gör mig tom, energilös och lite frustrerad. Vi människor väljer själva hur vi ska möta situationer som ÄR, om vi vill uppfylla dom "krav" som traditionen "kräver" eller om vi vill göra på vårt eget sätt.
Naturligtvis dyker känslan av övergivenhet upp igen, den som alltid kommer att finnas där i små eller större mängder utifrån situation och energi. Den här gången vet jag vad jag känner och jag får kraftigt byta fokus för att sätta mig i det som är bra.
Och jag behöver komma ihåg varför jag gör och visar saker jo; för att jag vill det, för att det ligger i mig och att alltid göra saker utifrån mig själv och aldrig begära något tillbaka.

Det är märkligt att vi då och då eller ofta väljer att springa rakt in i stängda dörrar och varje gång bli förvånade över hur ont det gör. Om och om igen. Det är som att vi glömmer smärtan och tror att nästa gång jag springer in med huvudet före så kommer dörren att öppna sig. En dörr som jag ser är låst och bommad.
Jag har hittat nyckeln som går till alla dörrar och jag väljer att att alltid ha den med mig. Jag synar av dörren som jag möter och ser den alltför tillstängd ut så går jag till nästa. Jag kan också redan på avstånd se om nyckeln passar och eftersom jag har en nyckel så har jag också tillgång till det som finns på andra sidan.
Nyckeln får hänga runt min hals så att jag vet att jag alltid har den med mig oavsett vad som händer och då kan jag alltid välja att använda den eller avstå.

Just nu travar jag runt utanför en stängd dörr, går iväg en stund för att göra annat, kommer tillbaka och försöker använda nyckeln men dörren är fortfarande tyst, fåordig och i ett annat energiläge.

Just nu får jag vänta på att dörren öppnas från andra sidan om så bara så att det blir en lite springa av hopp, ljus och energi som kommer därifrån och som säger; snart är du välkommen in.