Att våga

Vågar du gå?

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.” Sören Kierkegaard

Att våga bryta mina mönster, gå emot allas invanda förväntningar och gå den väg jag tror på är verkligen att våga, att låta bägge fötterna lyfta från golvet. Jag föredrar att se det som att jag svävar istället för att jag tappar fotfästet eftersom jag kopplar det till att snava och ramla. Att släppa fotfästet, sväva lite ovanför marken och få se saker ur ett annat perspektiv är att våga.

Att våga be om hjälp är något vi ofta har svårt för. Vi ska klara oss själva för det visar på att vi är starka. Starka inför vad undrar jag? Att dela det jobbiga och svåra gör det enklare och när vi delar svårigheter utan några som helst krav så är det att våga ifrån bägge håll. Den som vågar släppa in den andre och den andre som vågar vara där och lyssna och kanske bara finnas till.
Att vara den som vågar lyssna handlar om det som en klok person sa till mig, när jag sa att jag pratar mindre och lyssnar mer: ”Härligt! Jag väntade på att orden skulle ta slut någon gång, så att tystnaden har en chans att viska viktiga saker till dig i ditt öra!”
Att våga lyssna, att våga vara där när gråten kommer från den andre, att bara gå bredvid och lyssna med hjärtat och sinnet, att våga avstå att säga en massa saker bara för att jag ska, och att våga ge en kram. Helt enkelt våga vara mig själv. 

"Jag har alltid klarat mig själv så jag det blir så knepigt när du är så nära nu." Det är klart det är knepigt att bryta det mönstret att våga släppa in någon men jag bestämmer själv hur långt in jag vill släppa någon, när och hur. Det är helt upp till mig. Det handlar också om tillit till den andre personen, att den verkligen vågar vara den den säger att den kommer att vara. Att säga; "jag finns här", och sen vara någon annanstans eller välja bort personen som frågar när det är jobbigt, då har jag förlorat ett förtroende på nolltid. Tänker också på föräldrar som lovar sina barn en massa saker, ofta i kompensation för utebliven tid att umgås, och sen kommer med undanflykter, det skapar noll tillit. Samma sak med vänner som säger en sak men gör något annat när det är skarpt läge. 

Våga är ett stort och starkt ord som är kopplat till styrka eller svaghet. Jag vågar! Jag vågar inte! Känslorna inför dom två meningarna blir väldigt tydliga.

Jag vågar. Med de två orden följer nyfikenhet, nervositet, stolthet, självkänsla, bekräftelse, erfarenheter, beundran, ifrågasättande, avundsjuka, upplevelser och vidgade vyer. Också känslan av att blottlägga sig, att bryta ny osäker mark och nya beslut som går emot det gamla.

Jag vågar inte. Med de två orden följer negativt tänkande, ännu mer rädsla, upprepade mönster, mer lögner inför mig själv, avståndstagande mot mina medmänniskor, urgröpt själ, frustration och kanske t o m ilska mot min omgivning, allt för att hålla människor ifrån mig.

Jag vågar inte - jag vill inte - jag är rädd
Jag vågar - jag vill - jag är nyfiken

Att våga handlar till stor del att vara medveten om att det kommer att bli en förändring och den förändringen kommer att visa sig positiv i slutändan. Det kan vara en bit att gå och vägen kan kännas krokig, bristfällig och skakig men när jag lyfter blicken så kan jag se fast mark under fötterna.
Våga lyfta blicken.

När vågade du senast?