Någonstans inom mig så känns det som att jag har ett "mission". Jag känner hur jag hela tiden drar till mig sägningar, skrivningar, och hörningar som gör att jag vill putta människor i en annan riktning. Jag har lärt mig att sluta predika för alla och envar för det dränerar mig och jag tillåter mig att kliva ur min vortex men jag vill gärna ge människor en chans att se saker från ett annat håll.
Ibland suckar jag över mig själv att jag överhuvudtaget bryr mig när människor låter det negativa styra men så är jag där med ett par ord och tänker att blir dom trötta på mig så blir dom och det är helt ok.
Ingen jämförelse i övrigt men dom personer i världshistorien som har "missionerat" tidigare har slagit sig blodiga både mentalt och fysiskt enbart för att dom har velat visa människor ett annat sätt att tänka. Utan egen vinning. Vinsten ligger hos den som tar till sig och kan ta till sig en förändring.
"Tala är silver, tiga är guld"..... ja, det ligger en hel del i det. Att prata sönder saker kan bli jobbigt för den som ska lyssna och att däremot vara tyst och enbart tala genom att leva sitt liv som jag lär kan ge människor en möjlighet att titta och sen fundera över egen förändring.
Varje gång jag får tillfälle att skriva eller säga en rad utifrån min filosofi så känns det gott och jag låter orden få leva sitt egna liv och landa där dom vill.
Jag funderar mer och mer över att jag skulle vilja samtala med människor som vill ha till förändring i sina liv och jag är redo när det är dags för mig. Än så länge så har jag tittat på utbildningar men inget har känts rätt men det kommer när det ska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar