Glad Lucia

Natten går tung fjät runt gård och stuva, 
kring jord som sol förlät, skuggorna ruva.

Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Sancta Lucia.

Den här dagen väcker alltid minnen hos mig och det är nog mycket för att jag jobbat med musik i alla år. Minns alla tidiga luciatåg i skolan, kallt, tidigt och långt att åka, men också underbart härligt, roligt och fostrande. Det var ju ett sätt för oss musikklasselever att få in lite extra till klasskassan att kasa runt på morgonen till olika företag. Och sen det där linnet som skulle vara perfekt när jag gick iväg på morgonen och som var lite solkigt redan efter det första uppträdandet. Alla pepparkakor och lussebullar  vi åt under dagen, och hur trött jag var när jag kom hem och tänkte; pust, ett helt år till nästa gång men jag längtar redan lite.
Det här pågick från 1974-1987. Sen tog planerandet vid och jag gjorde scheman till min klasser som skulle ut, dom fick gå själva och någon tog ton med blockflöjt, en annan med stämgaffel och ibland så var jag själv med när jag hann. En sån morgon skulle det vara skönt att kunna klona sig själv.
Och sen det här med att börja träna Luciasånger i augusti när sommaren fortfarande pågår, det var alltid lite knepigt och planeringen gjordes redan i maj med kollegorna. Vi låg alltid ett halvår snett s a s.

Minns så väl det året när det var dags för min åk 9 att vara lucia på Fryxellska skolan i Västerås, musikklass. Bror Samuelsson, vår musiklärare, radade upp oss tjejer i aulan, gick med sin käpp förbi den långa raden av oss, pekade och sa: Inte du, inte du, inte du för du sjunger för bra, inte du.... och helt plötsligt stannade framför Lillemor och sa; Du är Lucia i år! Alla stod helt häpna för ingen hade tippat på Lillemor, men oj vad bra det blev! Perfekt! Och det blev den perfekta Lucian varje år och varje år så lät kören fantastiskt! Han visste vad han gjorde, den gode Bror!
Sen kan jag ju nu, i vuxen ålder, ha funderingar runt hans urvalsmetod av Lucia.

Det slår mig nu att jag aldrig har fått känna på att vara Lucia, men jag förstår också att det hade med min kroppshydda att göra och att jag var en mycket duktig körsångare redan som barn. Kompensation!
Och visst är Lucian ett val av en vacker kvinna med långt ljust eller mörkt hår? Eller också gör man som Bror gjorde, valde en Lucia som ingen trodde skulle bli men, som sagt, blev perfekt och det hängde aldrig på håret.

Varje Luciamorgon, innan jag började på Frys, så fixade mamma frukost till mig och brorsan och det var enda gången på året som vi fick bulle, pepparkaka och engelska julkaka till frukost. Vilken lyx! Så satt vi framför TV:n som små tända ljus och tittade på Luciafirandet från någonstans i Sverige.
Minns där, under senare åren, när SVT fick för sig att det skulle vara dagisbarn som skulle få ta hand om det hela, det var inget roligt alls. Jag ville ha "riktigt" Luciatåg med vacker sång och väldigt tradtitionellt.

Minns också när vi planerade vår fantastiska konsert i Globen med alla musikklassbarn i hela Sverige, för övrigt min största musikaliska upplevelse; att få leda alla dessa 4500 barn i ett par sånger med Astrid Lindgren i publiken precis bakom mig.
Under repetitionstiden så gick det ut ett mail ifrån Bosse Johansson på Adolf Fredriks Musikklasser och vi skrattade alla högt för som ett PS stod det: Kom ihåg att det går UPP i reprisen i Luciasången! Ett musikerskämt som jag ofta ler åt.

Visst är det ändå fantastiskt; den här dagen så är det många vuxna som klär sig i den där vita särken utan att egentligen knorra. Nåja, jag hör en och annan som förtvivlat letar efter sin särk, den ska ju strykas, läggas ut eller tas in och framföra allt vara hel och ren. Och sen det där förtvivlade stearinet som rinner ner på händerna och manschetten som alltid är för liten för all text som ska kommas ihåg till sångerna. Sen den där struten som killarna är så förtvivlade över. Men vackert är det och högtidligt.

Tror jag ska ta mig till Missionskyrkan ikväll och Bel Cantos årliga Luciakonsert. Bara för att :-)

Lusse Lelle, elva nätter före jul. Nu äro vi hitkomna så näst före jul.