Att bryta ytan

Att bryta ytan är en längtan till att se en blå oändlig himmel med luft som är gratis


När mitt jag äntligen har bestämt sig för att trotsa mitt ego och gått igenom dom få saker som egot pockat på om så känner jag mig stärkt. Stärkt och ändå så tar det emot och jag frågar min änglavän hur hon ser på det. Hon är den mest ljuvliga änglavän och våra samtal leder mig alltid vidare och vi samtalar alltid precis när det som bäst behövs, när lagen om attraktion ser till att vi är i samma nu.

Jag kommer till insikt om att när jag verkligen vill vidare till något annat så ska jag först komma så långt ut åt andra hållet att det verkligen tar stopp... eller egentligen tvärtom. Jag får samtal som tidigare skulle fått mig att jubla och säga ja direkt och nu säger jag att jag ska tänka på saken, tack för att du frågar och ja återkommer när jag kollat almanackan. Jag förstår att det är först när jag börjar säga nej till min kontrast som jag tar ett steg närmare min tröskel.
Det känns ungefär som när jag varit under vatten länge och simmat och simmat och kommer närmare och närmare ytan och det nästan är så att jag tror att jag ska drunkna, då bryter jag ytan underifrån och känslan av att kunna ta in ny luft och andas är en oerhörd frihetskänsla. En känsla svår att beskriva, en känsla som behöver upplevas. Samma känsla som att bryta upp ifrån ett långt och trasigt förhållande; den dagen jag säger att jag vill bryta upp så släpper allt. Eller om jag ljugit länge och sanningen äntligen kommer fram; samma känsla av befrielse, lättnad och frihet.

Jag förstår att jag drar till mig mer och mer av det som jag vill ifrån för det är starka energier som jobbar och nu när jag förstår att det kommer att bli än mer så kan jag känna mig lugn för då vet jag att kontrasten åt andra hållet är lika stor som kontrasten jag just nu lever i. Ju längre bort jag går i min nuvarande kontrast ju ljusare blir det när jag väl bryter ytan. Den här kontrasten är inget dåligt, den gör bara vad den ska och nu när jag är medveten om den så kan jag "flytta" på den.

Min kärlek har en fantastisk känslighet för vad min energi har för sig och han kommer alltid med frågor och påståenden som gör att jag "tvingar" mig själv till att hitta tillbaka till det som är min ur-energi och när jag är där så är jag i samma vibration och energi som han och då är jag och vi i vårt ljusaste.

Att alltid vara i sitt ljusaste där endast kärlek existerar och ingen tid och inget rum finns är att vara.
Luften är gratis, tiden är rättvis och lyckan tidlös när allting är enkelt...