På väg ut till landet så fick jag tillfälle att lyssna till "Tendens" och ett avsnitt i serien "Att säga upp sig från samhället". Jag fick möta en kvinna som tidigt bestämde sig för att jobba med djurkommunikation och som lever efter Lagen om attraktion, hon lever som vill och utifrån det träffar hon "rätt" personer för att få sitt liv att fungera. Tankar om universum, rättvisa och ekonomi finns där och jag lyssnar med stora öron.
Mycket av det hon säger är som ljuv musik i mina öron och jag tar in och känner att det är dags för mig att återigen ta till mig människor som för mig vidare i mitt tänkande. Mina tankar går också direkt till min vän änglafjärilen och jag inser hur mycket jag längtar efter henne och hennes samtal.
Dessutom gör tiden här i stugan, nära naturen, att jag får närmare till mig själv; inget som stör, ingen tid att passa, inga måsten, inga ska osv.
Jag vet att det är sommar och att allt blir så mycket enklare när det gäller att leva på landet och det är precis så det ska vara, det ska vara JUST NU.
Att söka likasinnade är viktigt för mig och när längtan blir stor så dyker dom upp på det ena eller andra sättet och jag struntar i vilket, är enbart tacksam för att dom finns där.
Har också den senaste tiden tänkt på en vän som jag har i periferin, en vän jag lärt känna genom musiken och som jag följer med glädje. Han skickar mig mail om tankar och funderingar och det känns lika gott varje gång och jag vet och känner att han gör det helt kravlöst. Den kravlösa vänskapen är den allra bästa och för mig blir det också den mest varaktiga. Att finnas, berätta, lyssna och dela.
Jag är tacksam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar