Det är dags

Jag har fått lugn och ro i vad jag ska göra härnäst och det känns så härligt befriande och bra. Nu ska jag ta vara på den energi som jag har inför mitt uppdrag och framför allt tro på och veta att det är just det här jag ska göra.
När jag så tydligt får till mig vad det är jag ska göra så kan jag ju välja att backa eller att hoppa på tåget och låta det rulla och jag har valt att låta det rulla för att backa här känns som en omöjlighet.

Det här tåget kommer att ta mig till nya platser både inom och utom mig själv, det kommer att bjuda mig på en resa som jag snuddat vid i tanken och som jag nu kommer att få uppleva och jag kommer att ha underbar utsikt genom dom fönster som jag sitter vid och jag kommer att få uppleva saker jag enbart drömt om.
Jag ger mig själv en present genom att säga ja till det här uppdraget och jag får fler "presenter" i att människor stöttar mig.

Nu kommer jag att ge mig själv den tid jag behöver och vill ha och det känns så härligt.
Jag fick kommentaren: " - Äntligen lägger du fokus på dig själv och slutar att leva genom andras framgång."
Jag har hört den många gånger tidigare och först nu så hör och förstår jag den meningens innebörd: jag har puttat på och boostat personer i hela mitt liv och mått väldigt bra av att se deras framgång och glatt mig åt att jag fått vara en del i deras utveckling och nu, nu vill jag leva genom min egen framgång, eller snarare jag vill leva i min fram - gång.

Det är en lite häftig känsla att alla som har kommenterat mitt val har gjort det med glada tillrop... ingen har sagt att det inte kommer att gå eller att jag är lite crazy som kastar mig ut på andra vägar utan det är idel förståelse och människor vill se vad resultatet blir. Jag blir glad och vet att när jag väljer det som mitt hjärta säger åt mig att göra så kan det enbart bli bra.

Jag ska skriva min första bok :-)