Bollar, kulor och sand

Till min hjälp idag så lånar jag en filosofisk bild som snurrat runt länge på nätet och det här är en version.

En professor i filosofi står framför sin klass med några saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor och tom syltburk, och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna om burken är full. De nickar jakande.
Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dem i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner vägen till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen.
Professorn tar då upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollar och kulor. Återigen frågar han studenterna om burken är full och studenterna svarar med ett rungande JA!

" -Nu, säger professorn, ponera att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann, och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv fortsatt vara fullständigt.
De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något, ditt jobb, din bil, ditt hus.
Sanden är allt annat, de små sakerna.
Om du först häller sanden i syltburken, fortsatte professorn, blir det ingen plats till golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats till de sakerna som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, spela 18 hål till. Det blir alltid tid kvar till att städa huset och kasta soporna. Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något. Prioritera. Resten är bara sand.


Min prioritet tidigare i mitt liv var att fylla burken med så mycket sand som möjligt, helst packa den hårt så att jag visste att jag alltid hade "sand mellan tårna" för det gav mig bekräftelse. Det var många små saker som skulle fixas. En massa saker som jag gott och väl hade kunnat delegera ut till människor i min närhet men jag lät bli för jag ville ha kontroll. Och självklart så blev det ingen plats för små färgade kulor. De som fanns tryckte jag ner i sanden och dom låg ytligt så att dom var lätta att se. När jag var "färdig" med dom så var det bara att plocka bort dom så blev det plats för mer sand.
Golfbollar var ännu mer sällsynta och lyckades jag trycka ner någon i sanden så fanns det absolut ingen plats för kulorna. Och en golfboll i taget fick allt mitt fokus under en period, sen slängde jag den och tryckte ner EN ny.

Nu har jag en ny syltburk. För det första är den mycket vackrare och större än den jag tidigare hade och det går att se rakt igenom den. Där ligger ett lagom stort antal golfbollar som delar utrymmet med ett antal vackra färgade kulor. Bara bilden av burken med bollar och kulor gör mig glad. Jodå, det finns sand där också men det ligger på botten i ett vackert, vitt skimrande lager och gör att bollar och kulor vilar mjukt.
Det finns gott om utrymme att plocka upp bollar och kulor och byta dem när jag får lust och tillfälle. En bytt kula gör att hela burken blir som ny.

Jag ser till att jag hela tiden kan se igenom burken och att solen får en möjlighet att bryta sina strålar i glaset och ge mig ljus tillvaro.