Det är den 2 september 2011 och min älskade livskamrat, vän, följeslagare och ljuvaste nos har fått somna in.
All den sorg jag känner grundar sig i all den makalösa och kravlösa kärlek som vi två känt för varandra. Det är en sorg med stor och varm guldkant och vi har haft fantastiska 14 år och 3 månader tillsammans, en enormt lång tid.
Hon fick avsluta sina dagar här när tröttheten hos henne satte in och när hennes kropp började säga ifrån.
Idag springer hon lycklig på dom gröna ängarna och leker glatt med alla andra hundar som gått före henne.
Älskar dig stort, min finaste Cindy
Älskade Lisa,
SvaraRaderaDet är så svårt att ta beslutet när man tänker på sig själv och när man vet hur svår saknaden kommer att vara. Men när man tänker på sin kära vän blir valet enkelt.
En av de härliga hundar hon nu får springa på samma äng som är fantasitka "Sillen" som kan ängarna nu eftersom hon varit där några år. Hon kommer att se till att Cindy får det bra och lär henne de bästa ställena att mysa på.
Stor kram
/Marie