Vädret

Det har snöat i ett par dygn nu och min närmsta omgivning ligger inbäddad i ett vitt täcke och kastanjen på gården har fått som vit bomull på varje gren och det lyser upp lite i vintermörkret nästan som när man sätter ljus i träden. Det vita gör att mörkret blir mindre kompakt och världen är vacker.
Jag har aldrig riktigt förstått oss människor när vi klagar och klagar och klagar på vädret.... Vädret är ju precis bara vad det är och jag kan ingenting göra åt det och ändå lägger vi så mycket energi på att klaga på det. Tänk om vi alla, när vi möttes för en kort pratstund, istället kunde prata om något bra som hänt oss eller ge beröm till varandra för något vi upplevt varit positivt.
Jag tror att t o m snön skulle smälta bort av all värme som skulle strömma emellan oss.
Snön kommer att finnas där oavsett hur mycket jag klagar på den och vi har ju faktiskt lärt oss att klä oss efter väder i det här landet och vi gör det bra. Vi har också lärt oss att ta till vara dom ljusa timmarna, vi har lärt oss hantera trafiken i busväder, vi har lärt oss att mysa inomhus och vi har lärt oss att njuta extra mycket av vår, sommar och tidig höst.

Vi vet hur vi ska göra för att leva även under den här årstiden så varför klaga?!

Jag kan ge energi åt saker jag KAN förändra, allt annat är bortkastad tid och energi.

Vardagshjälte

Du är en vardagshjälte!
Varje morgon så ringer klockan tidigt, tidigt och du pallrar dig ur sängen och går genom mörkret i lägenheten för att på ditt vanliga sätt starta din dag. Du kan dina rutiner och du gör dom efter exakt samma mönster varje morgon, allt för att komma iväg till det som har kommit att bli ditt jobb.
Det finns några extra tunga minuter i dina morgonrutiner och det är när du kysser din älskade hejdå, stänger dörren bakom dig och går ut i mörkret och regnet. Trots att du startar dagen med önskan om något annat så gör du det varje morgon, lämnar din kärlek och åker till det som är ett "måste".

Senare på dagen så lämnar du ditt "måste" och återser din familj där du med glädje och energi ser till att vardagen fungerar på det mest kärleksfulla sättet. Där finns inte tillstymmelse till att gnälla, tjata eller vara grinig. Du ger istället av det bästa du har, nämligen dig själv och din familj får leva i stor trygghet och kärlek.
Vad som rör sig inom dig på nätterna vet bara du... dom där timmarna när du får vila och ändå vet att du snart ska upp och börja din tunga rutin igen...
En vardag som går som en berg-och-dal-bana rent känslomässigt och där jag vet att du vill vara i det kärleksfulla och goda så mycket tid det bara går.

Du säger att du är en idiot som gör saker mot din övertygelse för att du behöver eftersom du lever i det här samhället som ställer "krav"....
Du säger att du vet att snart blir det förändring och du längtar dit....
Du säger att du gör det för kärleken.... vilken enorm kärleksförklaring! Och du säger att det är värt varje minut....

För mig är du en vardagshjälte... en hjälte....

I dag

Ibland känns det som att leva i en lite bur och det blir så när jag låter yttre omständigheter ta för stor plats i min egna livsplanering. Det är när jag släpper tanken och viljan till mitt egna må bra som känslor av frustration kommer till mig och jag inser vilken fantastisk styrka jag har i mig själv som mestadels kan ge mig själv det liv jag önskar leva och jag inser också vilka krafter som finns utanför mig och som mer än gärna tar över och styr mitt liv till dom marker där jag känner mig obekväm och icke tillfreds.
Vilken utav vägarna jag än väljer så är det just ett val; antingen släppa på det jag mår bra av eller grotta ner mig i det jag mår dåligt av. Jag är tacksam att jag är medveten och det är större jobb när jag tillåter mig att gå utanför mitt vortex att komma in där igen än det är att ständigt vara i den och den mesta tiden är jag i mitt vortex och det är så skönt.

Jag upplever mycket glädje och värme om dagarna och det är när jag prioriterar till min fördel som jag mår bäst. Och när jag prioriterar till min fördel så mår också min kärlek som allra bäst och det enda jag vill är att leva i den bästa kärleken så jag ställer mig frågan när "det drar iväg"; varför gör jag som jag gör??
Svaret? Jag blir ännu mer medveten om vad jag önskar och det gör mig starkare och mer villig att var i det jag önskar.

Känner mig ibland som en outsider när jag drar runt mina tankar och när jag gör det så håller jag mig för mig själv för att dom ska få landa i mig utan påverkan ifrån samhället och andra människor. En stilla tid av filosofering och funderingar som gör mig gott och som får mig att hitta tillbaka till min vortex som alltid finns där med sin ljuva och ljusa omgivning och som jag själv fyller med styrka inför det som är livet.

Bevis

Jag har en längre tid "smugit" med ett starkt önskemål, dvs jag har hållit det för mig själv, och igår fick jag ett konkret svar ifrån universum och jag sa ja utan att tveka :-) Det kommer att bli en stor förändring i livet, precis som önskat, och på det allra bästa sätt. Den här gången är jag verkligen redo för vad som komma skall. Jag har varit där och tassat tidigare men aldrig hållit hela vägen fram och nu vet jag att min målbild kommer att stämma överens med den som jag har inombords.

Jag fortsätter att fascineras över att lagen om attraktion fungerar som den gör och att jag ständigt får bevis för att följer mina tankar och känslor och återigen, jag blir så fantastiskt medveten om den så att jag verkligen kan nyttja den och det är så häftigt.
Jag förstår också mer och mer att den fungerar åt både det negativa och det positiva hållet och därför håller jag mig på den positiva sidan och njuter av livet.
Mina samtal med människor som väljer att fokusera på det negativa blir färre och färre dvs dom som själva väljer att fortsätta leva i det negativa.... Andra som vill ha till en livsförändring samtalar jag mer än gärna med för jag önskar alla människor att få ta del av det som jag och så många andra nyttjar för att ha ett gott liv.

I skrivandes stund så inser jag att jag faktiskt fått flera svar från universum den här veckan och det är alltid förändringar det gäller. Är en önskan alltid förknippad med en förändring...? Utan förändring, inga önskningar? Utan önskningar, inga förändringar?
Jag tycker om förändringar och välkomnar dom varje gång, små som stora.

Jag är för ändring.

Bry sig

Är det som det påstås i media, att vi människor tänker mer och mer på oss själva och mindre på andra? Har vår omtänksamhet om andra människor minskat? Bryr vi oss mindre om varandra? Avstår vi från att ställa upp och hjälpa dom som vi ser behöver hjälpen mer idag än tidigare?

Den berömda trenden säger att vi alltmer fokuserar på att individen ska må bra och jag säger amen till det för jag tycker att det har varit eftersatt. Vi behöver se till att vi själva mår bra innan vi kan hjälpa någon annan och i det ligger inget fel, tvärtom. Det är den där hemska jantelagen som har satt sina spår och varje gång jag pratar om den så säger jag att jag med berått mod har dödat den och att den aldrig mer kommer innanför mitt skinn. Jag hävdar att vi alla behöver säga till oss själva att vi är bra på det vi är och gör och vilja och våga stå för det. Säger du att du är bra på något så är du det.
Sen följer ödmjukheten med hand i hand. Det känns som att det ena behöver utesluta det andra men jag säger tvärtom; låt dom bägge gå hand i hand och det blir en ypperlig slutprodukt, nämligen jag själv :-)

När jag mår bra så har jag möjlighet att visa omtänksamhet på ett sunt sätt till en annan människa. Jag är omtänksam utifrån ett vämående hjärta som vet var det har sin plats och som aldrig lämnar sin husbonde och förgör sig själv utan ger av sitt överflöd och förblir starkt. Att offra hela mitt välmående för att hjälpa en annan människa fungerar aldrig, allt bränsle kommer att ta slut och ingen i den relationen mår bra. Så återigen; jag behöver i första hand se till att jag själv mår bra.

Vi bryr oss om dom människor som står oss närmast och vi bryr oss om dom människor som finns längst ifrån oss. Dom närmsta lånar vi vårt hjärta till i vått och torrt och dom som behöver vår hjälp på andra sidan jordklotet ger vi vårt "vi bryr oss" till genom pengar. Där har jag också en tanke. Jag ger hellre pengar till det barn som står mig närmast och ger det förutsättningar till att få ett bra liv än att skicka mina pengar till ett barn i ett annat land.

Att vi skulle avstå från att hjälpa främmande människor mer idag än tidigare, ja, kanske.... vi har fått ett mycket tuffare samhälle och vi blir mer och mer rädda rent fysiskt för att gå in och styra upp när det händer otäcka saker så visst.
Jag ser ändå att vi alla vill hjälpa till och vi gör det där vi känner att vi kan och vi når fram och vi väljer med omsorg var vi vill lägga vår hjälp.

En person kan aldrig hjälpa alla men alla kan hjälpa någon och eftersom vi alla har olika områden där vi vill lägga vår omsorg och hjälp så får alla som behöver hjälp och omsorg för alla väljer vi olika. Det är ju det som är det fiffiga.

Jag vill alltid vara försiktig när det gäller att säga att människor är egosistiska för det är ett enormt stort och kraftigt ord att säga. Det krävs mycket för att vara just egoistisk och jag ser att vi är ganska få som är det. Däremot kan vi vara självupptagna.

Läser följande på nätet om egot:
Egot är vår identifikation med våra tankar, känslor, åsikter, mentala föreställningar, förhållningsätt osv. Detta resulterar i att egot ger oss en förvrängd bild av verkligheten, en mental illusion. Egot är en reflektion av självet. Egot gör tre saker jämt och ständigt, den söker tvångsmässig bekräftelse, har ett tvångsmässigt behov av att kontrollera, har ett tvångsmässigt behov av att döma och försvara och har tvångsmässiga osanna förväntningar. Egot tror att den är sig själv, det vill säga människan själv. Man blir fri från egots grepp och når inre frid och frånvaro av rädsla, genom att avidentifiera sina tankeprocesser och känslor från sig själv. Människan är inte sina tankar, utan människan är den medvetenheten om att dessa tankar finns i människan själv. Man börjar sitt frigörande från egot när man börjar ifrågasätta och uppmärksamma den inre röst som man har i sitt huvud. Dock kommer egot alltid att vara en del av människan. Hur starkt egot är speglas av hur mycket rösten i huvudet styr människan i hennes handlingar och val.

Är jag egoistisk? Kanske att folk tycker det och hur som så bryr jag mig inte om det, appropå att bry sig om, och det för att jag bryr mig om mig själv.