Nyordning

Nixpix! Inga valpar den här gången, tack! 

Det har varit tomt på den här bloggen från nya inlägg i en månad nu och det är vad det är som alltid.
Det händer många saker i mitt liv och just nu har dom legat på det praktiska planet och mitt filosoferande har fått stå åt sidan för en stund. Fast jag känner att jag längtar efter mina stunder med filosofin.
Det är jobb på radion och så det fantastiska erbjudandet att bli en av medarbetarna på Fonus Öst som tar min tid. Sen har vi en löptik och en brunstig hanne som tar resten av energin och som innebär lite för lite sömn så prioritering ligger på basicsaker.

Däremot så tror jag att min möjlighet att få jobba på Fonus Öst kommer att ge mig massor av tankar och jag funderar redan en hel del på människors sorg och hur att gå vidare, nätverk, döden förstås och hur det är att vara människa. Jag ser verkligen fram emot att få börja med samtal och också att få slutföra med själva begravningscermonin.
Jag har mött en del som tycker att jag väljer en läskig och underlig bransch och andra som önskar mig lycka till och som tror att jag kommer att passa utmärkt för jobbet. Jag tror och tycker det senare.
Jag kommer att få nytta av min fantastiska coachutbildning och jag kan gå tillbaka i tankarna till mina samtal i Karlavagnen och jag har min bok och mina föreläsningar som utgångspunkt för många av mina tankar. Samtal med sorgehusen kommer att ta mitt lyssnande och hjälpande ett steg längre. Tacksam!

Kan tänka mig att mitt bloggande kommer tillbaka vartefter nu och jag ser fram emot att få skriva lite mer igen. Det går ju faktiskt att prioritera skrivandet också.
Sen känner jag att jag har ju faktiskt noll aning om hur många som läser min blogg, om det är någon som är intresserad överhuvudtaget och det får mig också att fundera över varför jag skriver och vad bloggen är för mig. Det är ju sällan jag delar med mig av vardagsrealismen här, den får andra stå för, och jag spånar iväg och fortsätter filosofera.

Den vackraste av vårblommor; magnoliga