Jag vet inte

Vad betyder det egentligen att säga; jag vet inte? Varför har det uttrycket kommit att bli något vi tar till i det svenska språket när vi vill undvika att svara? Vad ger det för signaler; jag vet inte? Är det ett uttryck som räddar mig från att säga vad jag egentligen vet för det skrämmer mig att vilja säga sanningen? Ett skyddsnät.

När jag sitter i samtal med olika människor så kommer jag ibland till att personen mitt emot mig använder uttrycket "jag vet inte" väldigt många gånger och jag upprepar; du vet inte. Och så säger jag; men om du visste hur skulle det vara då, hur skulle det bli, vad skulle kunna hända?
Oftast blir personen mitt emot mig tyst eftersom jag både direkt och indirekt har sagt att jag förstår att personen i fråga visst vet, men bara väljer att låta bli att svara. Tyrgghet? Rädsla?

Jag vet inte används också som ett rappt svar på något som jag egentligen behöver fundera lite över innan jag svara och sen kommer svaret när meningen "jag vet inte" sagts. Strax efter säger jag; "jo, förresten, jag vet så här är det. En longör, en medveten paus för att hinna tänka efter.

Jag tror att vi alla vet och min tes om att ordet "inte" är ett inte-ord faller också på plats. Att säga "jag vet inte" tyder på att jag vet men undanhåller mitt vetande just nu. Jag vet inte = jag vet.
Lathet kanske? Orkar inte tänka efter så jag svara; jag vet inte.
Jag kan själv ta till meningen när jag är medveten om att jag har varit ouppmärksam och "låtsas" dom att jag inte vet men säger oftast; ja, just ja, så var det! Alltså visste jag! Jag ska verkligen tänka till nästa gång jag får för mig att säga att jag inte vet, det finns annat att svara.
Det handlar också om att skjuta ansvaret ifrån sig och det med besked. Att låta andra veta att jag inte vet fast jag vet är att lämna bort ansvaret och lägga det på någon annan. Den enda som kan ta ansvar för mitt görande och varande är jag själv så alltså vet jag.

Självklart kan jag använda meningen när jag har kunskapsluckor, aldrig hört talas om det jag bli tillfrågad om och verkligen saknar information om svaret. Där är den meningen helt sann men annars, nej.

Lars Melin är docent i nordiska språk och har tittat på vilken mening vi använder mest i det svenska språket och han kommit fram till att det är just "jag vet inte" och som god tvåa kommer "det har jag aldrig sagt". Vad säger det här om oss svenskar undrar jag?