Husbygge

Emellanåt så tar mitt bloggande lite paus och det för att jag får uppleva så många ljuvliga saker i mitt liv som tar allt mitt fokus och cybervärlden lämnar jag med glädje och lugn åt sidan och så är jag tillbaka och skriver ner mina tankar när det känns som att jag behöver "skriva av mig" lite.... Ett roligt uttryck att "skriva av sig", som om något verkligen ligger och trycker på så att jag får känslan av att vilja skaka av mig det för att kunna gå vidare med det lättaste sinnet...

Jag har upplevt en helg i energins tecken där frågorna och svaren runt livet, vad det är, var vi är och vart vi är på väg har bollats mellan väggarna här hemma. Två kvinnor och jag har umgåtts i den renaste energin och jag har fått så tydliga tecken på att jag ska följa mitt hjärta i det jag vill syssla med i det här livet och jag vet numer också att det jag är är mitt hjärta... Jag är det mitt hjärta är och har och det känns så skönt och så stort att få veta och känna... Jag skulle aldrig någonsin kunna och vilja svika mitt eget hjärta, det har jag gjort tillräckligt, och nu har jag landat i det jag är och sen var mitt jag ska befinna mig är en helt annan sak....
Vi har talat om energier och dimensioner och jag förstår mer och mer att det finns så mycket där ute som vi kanske möjligen bara har fått nosa på i den är tredimensionella världen... Det är så spännande med allt som är på gång!

Jag vet numer att jag får allt det jag själv sänder ut av känslor och vibrationer och det har tagit mig en stund att förstå att jag nu har fått den kärlek jag alltid frågat efter. Jag får leva i den mest ljuvliga, lugna, trygga, fina, mjuka, rika kärleken och jag har rivit ner dom murar som funnits och ändå så tillåter jag mig att ibland gå till rädsla... Jag har absolut inget att vara rädd för och jag vet hur jag ska hantera den men när den "slår till" så blir det så påtagligt smärtsamt och jag förstår att det inträffar för att jag ännu mer ska känna att jag kan lämna hela mitt hjärta vidöppet till mannen jag älskar...

Jag stod och tittade på dom män som gör i ordning vår husfasad som är av rappat tegel och när jag ser hackan som far fram över det rappade så att det rasar ner från väggen så tänker jag; det är så det känns! Kärleken knackar på min rappade yta och vill ha fram det som är genuint, det som var först, det som finns där innerst, det som är grunden till att mitt hus är vad det är... Det gamla, trasiga och sköra sak bort för att ersättas av något nytt. Det blir hål i rappen och tegelväggen blottas och med skickliga händer, kunskap och kärlek läggs ett nytt vackert rappat lager på huset så att det är helt igen och jag vet, varje gång jag tittar på det, att det finns något vackert, genuint och stadigt där under och jag ler för det är styrka i det huset som står här och det huset är jag och det huset är den kärlek jag får möta, den kärlek jag får leva i, den kärlek som är allt för mig...
Min kärlek vårdar "mitt hus" genom att ta bort det som är trasigt, fult och skört och bygger genom ord och handling upp det igen så att det alltid står där i sin glans mitt framför honom som ett tecken på tacksamhet och ett bevis på hans kärlek till mig...
Han kan alltid se att kärleken är det som håller mitt hus samman och härifrån bygger vi på ett gemensamt hus där vi bägge känner till varenda sten och vi lägger dom precis där dom ska vara så att dom passar perfekt...

Precis just nu sjöng en ensam vårfågel utanför mitt fönster... Det är snart vår igen och den har aldrig varit närmare än just idag...

Frid....

Det rör sig så många känslor i min kropp just nu och frustrationen är påtaglig... Jag vet att frustration enbart infinner sig när jag är på fel ställe, gör saker som går emot vad min kropp säger och enbart längtar efter något annat... Den frustrationen är av godo för mig för den är så grymt tydlig och pockar på och jag blir lyhörd och tittar mig omkring för att se åt vilket håll jag ska gå...

Min känsla av att betrakta människor utifrån och på distans och känna att jag är någon annanstans är tydligare än på länge och det som känns viktigt för mig är att hitta det som gör att jag har ett ständigt lugn, en inre frid och glädje. Dom stunderna finns och jag vet precis när, var och med vem jag befinner mig med när det känns som bäst och jag VET att jag snart kommer att få vara i den känslan all den tid jag önskar.
Jesus sa en gång: Frid ger jag er... varför nyttjar ingen den friden på heltid? Varför slänga iväg den inre friden varje dag och varje dag behöva be om den igen istället för att finnas i den konstant? Jag säger; frid ger jag mig själv genom att göra det som känns bäst för mig och som ger mig lugn, harmoni och frid och dom känslorna hittar jag in den kravlösa kärleken...

Vad är det att vara människa idag? Är det att ha almanackan fulltecknad, vara uppdaterad på Facebook, finnas tillgänglig dygnet runt på sin telefon, sträva, kämpa och slita för att uppnå dom ideal som samhället har satt upp? Att vara människa, är det att vara ständigt bekräftad utifrån? Att hela tiden jaga nya mål, jaga nya framgångar...
Vad är förresten en framgång och vem har hittat på att framgång ska ha med jämförelse att göra?
Fram - gång... att gå framåt... att välja att gå med hjärtat vänt mot solen och ha vinden i ryggen... att välja att gå framåt med framgång....

Alla vi människor på den här jorden, vilka är vi och vad gör vi här och vad är vårt mål? Behöver vi ha mål för att leva eller har vi enbart mål för att överleva? Jag lever i en värld där det är bestämt att jag behöver tjäna en viss summa pengar som jag kan byta emot en viss status och jag kan själv bestämma hur min status ska se ut.... just det, jag bestämmer själv och det utifrån vad som är viktigt för mig; hur vill jag leva?
Tänker också att det är märkligt det här livet; vi är här, vi strävar, jobbar, kämpar och sliter den mesta av tiden och det för att få tillfälle att senare få göra det jag vill såsom att njuta av natur ledighet och livets goda. Och sen, vilket vi alla gör, så dör vi och någon annan kommer till och livet går vidare som om jag aldrig existerat.... Det får mig att tänka att det är ännu viktigare att leva nu och idag och för mig själv och för kärleken...
Jag har inga egna barn som kommer att föra min släkt vidare och jag har ibland tänkt tanken; att vad spelar det för roll om min släkt "dör ut" i den här dimensionen... jag är verkligen som ett rö för vinden och det gör mig ännu mer övertygad om att jag vill leva här och nu och må som allra bäst.

Så, jag väljer kärleken med ALLT vad det innebär och har fram-gång i att enbart leva för och i den no matter what....

‎"Vad vi fruktar mest är inte att vi är otillräckliga.
Vår djupaste rädsla är att vara omåttligt kraftfulla.
det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer mest.
Att spela obetydlig förbättrar inte världen. Det finns ingenting upplyst med att förminska sig för att andra inte ska känna sig osäkra.
När vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma." - Nelson Mandela

För - ändring...

För-ändringar är alltid välkomna i mitt liv när dom är i positiv energi och dom blir i positiv energi eftersom jag tror att förändringar är till något bra. I förändringar ligger förväntningar, spänning, nyfikenhet, nyskapande, nytänkande och mycket annat som ger energi.
Det kan också vara en väckarklocka till att förändra ännu mer; har länge tänkt på att jag vill göra något annat t ex rent yrkesmässigt och tar ett jobb som fortfarande liknar det jag haft tidigare och förändringen blir något annat än jag önskat och då tror jag att det är tänkt som en kontrast som säger; Du vet vad du egentligen vill och nu när allt annat fallit på plats så ska den här sista pusselbiten också dit, låt det ta den tid det ska bara och var i ditt bästa jag hela tiden för då kan universum jobba som det vill med att leda dig åt rätt håll.

Det där med ekonomi är så intressant, ett fenomen som gör att vi "måste" arbeta för att kunna leva... Vem har kommit på det systemet? Jag skulle vilja leva och sen arbeta för att det är skoj och det utan nåt som helst "måste" för att överleva... Jag gör det till stor del nu och tanken om att jag behöver få in pengar finns väl där men den tar ganska liten plats av min energi....
Att vara ekonomiskt oberoende tror jag skulle göra att jag ännu mer gör precis det jag vill i yrkesväg för då kan jag som konstnär verkligen strunta i ekonomin och då tror jag att jag mår ännu bättre och att min publik ser en helt annan sida mitt skapande... Fast jag tillstår att jag hittills mest gjort det jag velat och att pengar rullat in när dom ska och jag är tacksam för att jag har mitt "tänk" på rätt ställe i mitt sinne för då vet jag att här finns pengarna och här finns jobben och här finns lusten och här finns mitt liv...

Jag har på nytt, eller det känns som för första gången, blivit sambo och det med min stora kärlek. Det är så ljuvligt att få vara i samma energi som min kärlek och i alla dom timmar som gått den här helgen så har jag njutit av varenda sekund han är i min närhet. Jag är priviligierad som får bli så älskad och som får älska så mycket som jag får och gör. Jag har mött en man som vill ha all min kärlek och jag blir bemött på samma sätt vilket en underbar och obeskrivlig känsla. Jag är tacksam och det i stora mått...

Jag har förstått att alla dom där klyschorna som finns i musiklyriken vad det gäller kärlek numer är sanningar för mig så jag säger: Kärleken är evig när vi är tillsammans, ingenting är större än det här....

Positivt...

Jag har många goda samtal runt mitt positiva tänkande och det går mer och mer upp för mig att det är ingen som helst idé att jag predikar verbalt om hur bra det fungerar i mitt liv, det jag kan göra är att fortsätta att leva efter och i det som är rätt för mig och sen får människor gärna komma till mig och samtala och höra hur jag tänker och gör. Jag vill leva som jag säger att jag lär.

Det är många gånger jag har velat öppna munnen och ifrågasätta varför människor har så negatvia synvinklar på det dom talar om men sen har jag avstått att kommentera. Jag har ingen rätt att ifrågasätta någons leverne och val, jag kan enbart hoppas att människor ser hur jag väljer och blir nyfikna och vill samtala.
Jag kan aldrig få någon att ändra inställning, det kan enbart personen själv göra.

För mig handlar mitt positiva tänkande om en livsstil och jag är fullt övertygad om att det jag känner och tänker drar jag till mig, både positivt och negativt och där har jag alltid ett val.
Jag har blivit bättre på att säga att "jag vet" istället för "jag tror" för jag har så många konkreta bevis i mitt liv på att mina val fungerar och jag är så tacksam över att har hittat min väg att gå.

Jag kommer alltid att vara öppen för samtal som tar mig till en bättre känsla, som leder mig framåt och som ger mig inspiration till att berätta för andra om vad jag upplever och jag vill möta personen jag talar med precis där den är just idag. Jag har också haft en dag i mitt liv när jag valde väg...

Vi har alla sorger och tunga saker som kommer på i livet och i varje situation så har jag möjlighet att välja och det handlar inte om att skratta bort det jobbiga och jag är i sorgen och eftertanken för en stund och sen, sen väljer jag att gå vidare och gå åt det hållet som får mig att må bra.

Och när du har kommit på att det här är ett härligt sätt att leva och när du blir medveten om att det fungerar så kommer du aldrig att kunna sluta veta att det är så...

Möten

Universum visar mig hela tiden på händelser och möten som gör att jag får ännu mer luft under vingarna så jag kan sträcka ut och känna att jag verkligen är på rätt väg. Det är så spännande för mötena dyker upp när jag allra minst anar det och jag förstår att jag är som mest mottaglig för dom just då, inga förväntningar ställda och helt öppet sinne...

Ett möte säger mig att min känsla att jag just nu är "on hold" för något som komma skall är riktig och när jag cyklar hem från mötet så är jag redan någon annanstans i sinnet, tanken och känslan...
Ett annat säger mig att mina tankar om att välja nya saker att sysselsätta mig med också är riktiga och jag får fler och fler såna möten till mig där människor berättar saker som gör att min känsla för att föra samtal som leder människor åt ett mer positivt håll är rätt...
Mina positiva tankar smittar av sig och jag upplever både dom som kan ta in det och dom som är för långt bort i en annan vibration för att ha möjlighet att lyssna och jag har lärt mig att veta när jag ska vara tyst och när jag ska berätta om vägen mot det positiva.

Jag kan finnas här när människor vill höra mer om det sätt jag valt att leva men så länge dom väljer att hålla fast vid det som drar ner dom så kommer dom aldrig att komma till mig... Jag kan bara önska och hoppas att dom pratar med någon annan eller läser något som får dom att inse att det GÅR att vända på sitt liv och visst, det är lite läskigt till en början men när jag kom på att det fungerar fullt ut så var det ingen tvekan och det är en träningssak att vända sitt tänk och sin känsla i det.

Jag väljer väg och önskar att människor kan se att det fungerar.... och människor får välja själva och ta sitt ansvar för sitt eget liv...