Mina dagar är fyllda av så många olika saker och jag säger att tiden går långsamt för att min längtan till helgen, då jag får träffa min kärlek, är så stor. Samtidigt så hinner jag göra så ofantligt många saker. Mitt fokus är det som tar mest fokus just nu, för att uttrycka mig lite kryptiskt men det är så det känns. Att kunna fokusera på det som jag BÖR fokusera på, det som ligger framför mina händer och som behöver göras för att projekt ska sjösättas, program ska genomföras, älsklingsvovve som ska rastas, jag själv ska ta hand om mig osv
Jag har dom senaste två åren hela tiden pratat om fokus och nu, mer än nånsin, så inser jag värdet av att fokus fungerar och att jag ställer in mig på att fokusera.
Jag läste på en god väns nätsida att hon har bestämt sig för att stänga ner den från och med fredag och det för att hon vill fokusera på det allra viktigaste hon har just nu; sina studier. Ett klokt beslut eller ett överilat beslut? Jag värderar det ingalunda utan ser att hon tar ett beslut som sätter hennes fokus i centrum, vilket innebär att nuet är i centrum samtidigt som hennes drömmar och mål får största fokus. Hon gör det som känns bäst för henne och det om något är ju att fokusera :-)
Mitt fokus ligger mycket på det som ligger mig närmast om hjärtat och det är ju naturligt; min kärlek.... och jag kan helt ärligt säga att jag skulle kunna släppa allting annat just nu bara för att få tillbringa mitt nu med den som är mitt fokus. Har aldrig tidigare känt så men nu är det ett faktum; kärleken är mitt fokus och det är en skön känsla.
Men jag behöver mitt fokus till andra saker och handlingar också och det är jag medveten om så jag fokuserar även om det blir för korta stunder och korta stunder är bättre än inga alls.
Fokus....
10 augusti 2010
8 augusti 2010
Tystnad
Jag är tystare än jag varit på länge.... Jag lyssnar och tar in dom orden som sägs till mig och som jag upplever med öppet hjärta och sinne... Jag har inga ord att kontra med och hur jag än försöker så formar mina läppar inga ord... Jag, som alltid haft lätt att ge en massa kärlek till alla i min närhet i både ord och handling är för första gången mållös... så mina handlingar får tala... och min själ och mitt hjärta...
En klok person sa till mig; Härligt! Jag väntade på att orden skulle ta slut nångång, så att tystnaden har en chans att viska viktiga saker till dig i ditt öra... :-)
När jag hörde orden så blev jag återigen mållös och det var som att jag fått en rejäl aha-smäll.. Det är självklart att det är så!
Jag behöver vara tyst för att dom viktiga saker jag behöver höra ska få spelrum... och jag är tyst... tystare än jag varit på länge och orden fattas mig... tack och lov så att jag kan fortsätta lyssna, ta in, förstå och uppleva med hela mitt jag...
När jag är tyst så har tystnaden en chans att viska viktiga saker till mig i mitt öra.... en sån sann visdom... :-)
Kärleken är förunderlig; det är den mest gudomliga känsla jag nånsin fått uppleva. En känsla som jag fortfarande letar efter ord för att kunna beskriva... samtidigt kan den sanna kravlösa kärleken göra ont.... den gör ont när den slits itu.... två energier som är tänkta att enbart existera fullt ut i närhet....
Min kärlek; Lisa Nilsson sjunger och jag sjunger med och ger dig orden i tysthet:
Du gjorde det igen alldeles nyss
Du sa det där man aldrig får säga
Du sa det till mig, det outhärdligt, hänsynslöst förbjudna
Du sa jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Du la din hand på min rygg
Jag vände mig om och du gjorde
det man aldrig får göra
Du strök min panna med stora, varma,
sträva, trygga händer
och sa, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Säg det igen, säg det igen, säg det igen
Jag vill höra, så säg det igen, säg det igen,
säg det igen, säg det igen.
Nu blir jag aldrig mera fri, nu har du mig fast
Jag kan aldrig nånsin leva förutan
Du sa det till mig, det jag längtat hela livet
att få höra
Du sa, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Och säg det igen, säg det igen, säg det igen,
jag vill höra, så säg det igen, säg det igen, säg det igen,
säg det igen, säg det igen
En klok person sa till mig; Härligt! Jag väntade på att orden skulle ta slut nångång, så att tystnaden har en chans att viska viktiga saker till dig i ditt öra... :-)
När jag hörde orden så blev jag återigen mållös och det var som att jag fått en rejäl aha-smäll.. Det är självklart att det är så!
Jag behöver vara tyst för att dom viktiga saker jag behöver höra ska få spelrum... och jag är tyst... tystare än jag varit på länge och orden fattas mig... tack och lov så att jag kan fortsätta lyssna, ta in, förstå och uppleva med hela mitt jag...
När jag är tyst så har tystnaden en chans att viska viktiga saker till mig i mitt öra.... en sån sann visdom... :-)
Kärleken är förunderlig; det är den mest gudomliga känsla jag nånsin fått uppleva. En känsla som jag fortfarande letar efter ord för att kunna beskriva... samtidigt kan den sanna kravlösa kärleken göra ont.... den gör ont när den slits itu.... två energier som är tänkta att enbart existera fullt ut i närhet....
Min kärlek; Lisa Nilsson sjunger och jag sjunger med och ger dig orden i tysthet:
Du gjorde det igen alldeles nyss
Du sa det där man aldrig får säga
Du sa det till mig, det outhärdligt, hänsynslöst förbjudna
Du sa jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Du la din hand på min rygg
Jag vände mig om och du gjorde
det man aldrig får göra
Du strök min panna med stora, varma,
sträva, trygga händer
och sa, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Säg det igen, säg det igen, säg det igen
Jag vill höra, så säg det igen, säg det igen,
säg det igen, säg det igen.
Nu blir jag aldrig mera fri, nu har du mig fast
Jag kan aldrig nånsin leva förutan
Du sa det till mig, det jag längtat hela livet
att få höra
Du sa, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig
Och säg det igen, säg det igen, säg det igen,
jag vill höra, så säg det igen, säg det igen, säg det igen,
säg det igen, säg det igen
5 augusti 2010
Vatten
Tror att jag har slagit nån sorts personligt rekord idag; har sänt 8 timmars direktsänd radio och jag har njutit av varenda minut :-) Jag är så priviligierad som får ha det som yrke att prata med människor, lyssna till deras berättelser, skratta, dela upplevelser med kollegor och möta lyssnare både verbalt och genom det skrivna ordet... Tacksam är ett enkelt ord att använda här....
Karlavagnens ämne ikväll var VATTEN och mina tankar har snurrat runt det ämnet idag och det är så intressant att vatten till en del består av syre…. Jag kan ju inte andas i vatten men ändå finns syret där… Vi ligger i vatten tills vi är nio månader utan syre men ändå I syre… Vatten är en förutsättning för liv …. Vi är vatten…
Jag ska från och med nu sluta säga och tänka att det bara är vanligt vatten… det är så mycket mer än bara vanligt vatten och jag vill så mycket mer börja uppskatta vatten för vad det är… liv
Jag brukar säga att allt är möjligt men jag har idag insett att här får jag backa på den sägningen; att leva utan vatten och syre är faktiskt en omöjlighet…. Det finns ju inget som kan ersätta vatten och vi är helt beroende av det… alla levande varelser i vårt lilla universum är beroende av vatten på ena eller andra sättet.
Det finns alltså en omöjlighet, eller säg två eftersom jag räknar in syrebehovet också, jag som trodde allt var möjligt…
Men allt blir ju möjligt när dom två omöjligheterna förenas…. så alltså blir dom en möjlighet…
Allt ÄR möjligt!
Karlavagnens ämne ikväll var VATTEN och mina tankar har snurrat runt det ämnet idag och det är så intressant att vatten till en del består av syre…. Jag kan ju inte andas i vatten men ändå finns syret där… Vi ligger i vatten tills vi är nio månader utan syre men ändå I syre… Vatten är en förutsättning för liv …. Vi är vatten…
Jag ska från och med nu sluta säga och tänka att det bara är vanligt vatten… det är så mycket mer än bara vanligt vatten och jag vill så mycket mer börja uppskatta vatten för vad det är… liv
Jag brukar säga att allt är möjligt men jag har idag insett att här får jag backa på den sägningen; att leva utan vatten och syre är faktiskt en omöjlighet…. Det finns ju inget som kan ersätta vatten och vi är helt beroende av det… alla levande varelser i vårt lilla universum är beroende av vatten på ena eller andra sättet.
Det finns alltså en omöjlighet, eller säg två eftersom jag räknar in syrebehovet också, jag som trodde allt var möjligt…
Men allt blir ju möjligt när dom två omöjligheterna förenas…. så alltså blir dom en möjlighet…
Allt ÄR möjligt!
2 augusti 2010
Ring klocka...
När jag vill att mina data i telefonen ska stämma överrens med det som finns i min dator så sätter jag i sladden som förbinder dom två, det blippar till och så står det i min telefon; synkronisering pågår.
Det brukar ta en stund innan processen är färdig och sen har jag dom data jag önskar på bägge ställena så att jag vet att allt finns med var jag än tittar efter datum och annat. Jag känner mig mer trygg när jag vet att bägge två har samma fakta.
Synkronisering pågår…. Slår jag på ordet synkronisera så hittar jag: tidsmässig överensstämmelse mellan flera objekt
Och det är med min sanning överrensstämmande i mitt liv just nu.
Det händer massor av underbara saker och nya människor dyker upp i mitt liv och det ska synkas på många håll och kanter. Tidigare har jag bara behövt synka med mig själv, hur nu det fungerar med tanke på att det behövs mer än ett objekt för att synkronisera, men nu, nu är det flera människor som jag vill lämna plats för. Jag byter gärna bort gammalt tomrum och gamla invanda mönster till det nya som vill in. Jag har slutat vara rädd för att gå utanför min egna box och jag släpper med fri vilja, lust och kärlek in det nya.
Tänker på en rad i dikten som läses varje nyårsafton ifrån Skansens scen: "Ring in det nya och ring ut det gamla…"
Jag vill att min nyårsklocka ständigt ska ringa för mig så att jag med glädje möter det som är nytt för mig och när jag med öppet sinne släpper in det nya så kommer synkroniseringen att gå smärtfritt och jag blir hel tillsammans med den och dom jag vill överrensstämma med.
"Ring ut bekymren, sorgerna och nöden och ring den frusna tiden åter varm..."
Fortsätt, du brinnande klocka, att ringa i mitt liv och låt andra få höra när den slår och låt mig fortsätta att tydligt lyssna till dina signaler och alltid ha ett öppet hjärta inför det underbara och härliga som livet har att erbjuda och som jag bara kan ta emot och njuta av.
Det brukar ta en stund innan processen är färdig och sen har jag dom data jag önskar på bägge ställena så att jag vet att allt finns med var jag än tittar efter datum och annat. Jag känner mig mer trygg när jag vet att bägge två har samma fakta.
Synkronisering pågår…. Slår jag på ordet synkronisera så hittar jag: tidsmässig överensstämmelse mellan flera objekt
Och det är med min sanning överrensstämmande i mitt liv just nu.
Det händer massor av underbara saker och nya människor dyker upp i mitt liv och det ska synkas på många håll och kanter. Tidigare har jag bara behövt synka med mig själv, hur nu det fungerar med tanke på att det behövs mer än ett objekt för att synkronisera, men nu, nu är det flera människor som jag vill lämna plats för. Jag byter gärna bort gammalt tomrum och gamla invanda mönster till det nya som vill in. Jag har slutat vara rädd för att gå utanför min egna box och jag släpper med fri vilja, lust och kärlek in det nya.
Tänker på en rad i dikten som läses varje nyårsafton ifrån Skansens scen: "Ring in det nya och ring ut det gamla…"
Jag vill att min nyårsklocka ständigt ska ringa för mig så att jag med glädje möter det som är nytt för mig och när jag med öppet sinne släpper in det nya så kommer synkroniseringen att gå smärtfritt och jag blir hel tillsammans med den och dom jag vill överrensstämma med.
"Ring ut bekymren, sorgerna och nöden och ring den frusna tiden åter varm..."
Fortsätt, du brinnande klocka, att ringa i mitt liv och låt andra få höra när den slår och låt mig fortsätta att tydligt lyssna till dina signaler och alltid ha ett öppet hjärta inför det underbara och härliga som livet har att erbjuda och som jag bara kan ta emot och njuta av.
1 augusti 2010
Nu
Det har varit en härlig vecka som nybliven bonusmamma med allt vad det innebär av ansvar och tid och det har varit en helt strålande helg tillsammans med min kärlek och jag är så tacksam för varje minut vi har tillsammans.
Att luften går ur när han lämnar för en veckas jobb på annan ort är helt förståeligt och jag är sams med den tanken och vet att det är viktigare än nånsin att leva i nuet efter avsked. Jag fortsätter att längta till nästa helg medan jag befinner mig i nuet...
Mina känslor av längtan byts mot känslor av trygghet när vi träffas och när vi tar avsked så kommer längtan tillbaka.... Tycker om att längta och jag tycker om känslan av trygghet och kan ju faktiskt ha bägge två.... tack och lov....
Jag byter liv igen till en vecka med intensivt jobbande och min övriga tid blir tillsammans med min älskade vovve ... Jag har bestämt mig för att vara strukturerad för att få veckan att fungera som bäst och då får det bli så :-)
Någon sa till mig igår; " det är ju dom där få underbara stunderna i den tunga vardagen som gör att jag känner lycka.."
Jag känner lycka i alla stunder jag har och försvinner känslan för en stund så stannar jag upp och inväntar att den kommer ikapp mig.... Precis som indianerna gjorde när dom vandrade länge; stannade 10 minuter varje timme, inte för att dom var trötta utan för att invänta sina själar...
Så klokt....
Att luften går ur när han lämnar för en veckas jobb på annan ort är helt förståeligt och jag är sams med den tanken och vet att det är viktigare än nånsin att leva i nuet efter avsked. Jag fortsätter att längta till nästa helg medan jag befinner mig i nuet...
Mina känslor av längtan byts mot känslor av trygghet när vi träffas och när vi tar avsked så kommer längtan tillbaka.... Tycker om att längta och jag tycker om känslan av trygghet och kan ju faktiskt ha bägge två.... tack och lov....
Jag byter liv igen till en vecka med intensivt jobbande och min övriga tid blir tillsammans med min älskade vovve ... Jag har bestämt mig för att vara strukturerad för att få veckan att fungera som bäst och då får det bli så :-)
Någon sa till mig igår; " det är ju dom där få underbara stunderna i den tunga vardagen som gör att jag känner lycka.."
Jag känner lycka i alla stunder jag har och försvinner känslan för en stund så stannar jag upp och inväntar att den kommer ikapp mig.... Precis som indianerna gjorde när dom vandrade länge; stannade 10 minuter varje timme, inte för att dom var trötta utan för att invänta sina själar...
Så klokt....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)