Så har jag fått uppleva ännu ett år av erfarenheter och det står "49" det närmsta året. Kl 06.40 förra måndagen så försvann det roliga att kunna säga: jag är 48 och fyller 50 näst år. Dom här siffrorna betyder ju egentligen ingenting, det är bara den här berömda ramen som vi alla ska leva i och formas i som har talat. Jag är Lisa varje dag och det räcker att veta.
Jag lär mig nya saker om mig själv varje dag och jag är på träningsläger ganska ofta. Några tuffa erfarenheter, som att få en bedövningsspruta rätt in i en överinflammerad talgkörtel eller att behöva ta bort sin älskade gamla hund som jag gjorde för ett år sen, finns där. Utmaningar kommer längs vägen som att fortsätta att leva i den kravlösa kärleken när jobb uteblir och sjukskrivningar finns i närheten eller bestämma mig för att byta mental väg.
Och så har jag drömmarna, mina ljuvliga inneboende drömmar som lindar sig som hjärtat och mitt sinne, mina drömmar som jag förverkligar.
Just nu lever jag många av mina drömmar och ännu en är på ingående att bli uppfylld genom musikalen som ska upp nästa vecka. En 20 år gammal dröm blir verklighet. Och jag vet att när den här drömmen är förverkligad så kommer en ny och den är redan på ingående. Har två föreläsningar bokade efter att personer har läst min bok och min kollega och jag ska träffas och prata om vår gemensamma föreläsning som vi vill ut med. Det är så tydligt här att jag har önskat mig det här, släppt tanken och sen struntat i hur.
Det är roligt med drömmar! Jag kan önska mig vad som helst och vill jag det tillräckligt mycket så kommer det till mig på allt än vanliga vägar. Jag har börjat förstå att det är så.
Undrar lite hur det är att leva utan drömmar, går det överhuvudtaget? Går det att gå i verkligheten och helt och enbart acceptera den som den är? Vara helt nöjd? Ett liv som är likadant varje dag eftersom drömmen om en annan framtid aldrig infinner sig? Ett vaccum, ett neutralt läge en gråzoon.
Jag tror att vi människor behöver våra drömmar, allt för att må bättre. Så länge drömmen är en dröm och ingen kamp, så kan den bli min.
En dröm upplevs normalt sett som fullt verklig medan den pågår, men i samma ögonblick som den upphör faller den i glömska. Gäller när vi sover och också i allra högsta grad när vi är vakna.
Jag vill hålla drömmarna vid liv, nu och för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar