Vem vinner?

Stor givmildhet = samvete.....

Det är ett par dagar kvar till julafton och det handlar mycket om pengar. Det ska handlas gåvor till höger och vänster för enorma summor och den ena välgörenhetsgrejen efter den andra avlöser varandra.
Har vi människor ett större hjärta nu när det lackar mot jul? Eller dövar vi vårt samvete och vill "köpa" oss fria?

Jag tycker absolut att vi ska ge saker till varandra, d v s om och när vi VILL, aldrig annars. Att ge för att alla andra gör det har inga fördelar överhuvudtaget. Att titta på alla andra och känna stress över att min ekonomi kanske är överansträngd och pengarna behövs på annat håll för att fylla luckor är ok, alltså att titta på och känna stress. Den tanken går nämligen att göra något åt. För mig handlar det om att ta ett djupt andetag och fullkomligt strunta i vad andra har för sig och verkligen titta på vad jag känner när det handlar om att ge. Det är förresten roligt att ordet "handlar" kommer med ett par gånger här fast i annan betydelse. Och jag kan ge när som helst på året och till vem jag vill och när jag gör det med rent och öppet hjärta utan att att ens en enda gång snudda vid; undrar vad jag får tillbaka-känslan, då, då ger jag på bästa sätt. Att ge utan att vilja ha något tillbaka.

"Den som har mest saker när han dör vinner", det är en klassisk och mycket bra mening, i alla fall i min värld.

Kommer du att vinna?

För mig har givmildheten två sidor; dels den där människor ger för att dom vill ge oavsett vad deras egen status är och oavsett till vem dom ger och hur mycket. Sen finns den där statusgivmildheten där människor ska visa upp hur mycket dom skänker och klappa sig för bröstet och säga; titta vad bra jag ä som kan skänka så här mycket! Det blir knas nånstans på vägen där för mig och ändå tänker jag; men det är ju bra att det skänks pengar till välgörenheten och det spelar ingen roll från vem och var pengarna kommer, eller??
Hur många av oss ger bidrag till olika organisationer just runt jul för att döva vårt samvete? Och spelar det någon roll vad vi känner när vi ger? Och vem vinner, vårt statusego, vårt bekräftelsebehov eller dom som får ta del av pengarna och gåvorna?

Säg att en vapenhandlare eller knarkkurir skulle skänka miljontals kronor till välgörenhet, hur skulle det kännas om jag som får ta del av pengarna får veta dess ursprung? Eller mår jag bättre av att få stöd om jag vet att det är som kvinnan i bibeln som lägger sin allra sista slant i kistan och Jesus frågar vem som gett den största gåvan sen mannen som lagt ner tusentals kronor i samma kista ifrågasätter värdet på deras gåvor? Och spelar det någon roll när jag är i nöd och behöver stöd i form av mat och kläder?

Jag stöttar alltid Frälsningsarmén här i Norrköping för jag vet att dom gör en väldigt konkret praktisk insats till jul, och annars också. Dom har sin devis med "Soppa och tvål till alla" och runt jul så hålls deras gryta kokande och utifrån vad som kommer in där så delar dom ut matkassar och presentkort, aldrig kontanter utan dom sätter in hjälpen på ett konkret sätt. Där känns det som att Karl-Bertil Jonsson tanke svävar nära deras hjärtan och smittar av sig till fler.

Fina Karl-Bertil Jonsson och fina Tage Danielsson! Vilken gåva att han har gett oss den lille grabben med fräknar och stora glasögon som tuggar nötter så det står härliga till och som redan sett hur filmen slutar. Han hade ett stort hjärta, Tage och han har gett oss en odödlig figur som påminner oss om hur vi  beter oss i den här världen där vi bara blir fler och fler.

Det är större att ge än att få.

Mauro Scocco har skrivit den här sången "Ingen vinner":

Vi kan kalla det frihet
Det ser ut som misär
Vad är det för liv som vi lever här
Du har 15 kanaler på färg-TV
Men luften du andas är inte ren

Ja öppna dina ögon, se dig runt omkring
Vi har bytt allt som är viktigt, mot meningslösa ting
Något måste hända, ber till Gud att vi hinner
I loppet som vi springer
Finns det ingen som vinner
Ingen som vinner

Alla barn, av moder jord
Så jag fattar pennan och skriver dessa ord
Och inget är för evigt, inte himmel eller hav
Hon, fått vad hon tog, vad hon klarar av

När dimmorna skingras finns frågorna kvar
Och tron på vår nästa är det enda vi har
Det här är ingen lek, det här är på riktigt
Så, hör vad jag säger för det här är viktigt

Ja världen den snurrar, alldeles för fort
Ingen har väl riktigt, insett vad vi gjort
Alla vill ha det bättre och vi blir bara fler å fler
I loppet som vi springer
Finns det ingen som vinner
Ingen som vinner

Ja öppna dina ögon, se dig runt omkring
Vi har bytt allt som är viktigt, mot meningslösa ting
Något måste hända, ber till Gud att vi hinner
I loppet som vi springer
Är det ingen som vinner
Det finns det ingen som vinner